onsdag, februari 16, 2011

Bekännelser

Den här veckan är halva vm-teamet i min butik (den jobbiga, högludda halvan) antingen på semester, eller på kurs.
Och jag måste bara säga att det är så jävla skönt!
Att det är lugnt och tyst.
Att man får jobba i fred.
Att ingen kommer och påpekar alla saker man "gjort fel" innan man ens är klar.
Att kunna andas, helt enkelt.

Och nej, det har alltså inte varit helt lätt hittills,
med folk som är ganska negativt inställda till en och så vidare,
och ny som jag är har jag ju trott på dem när de bit för bit hackat ner ens självförtroende.
Men så försvinner de ett tag, och plötsligt går det mycket lättare att jobba.
Får gjort mer.
Kan tänka själv i stället för att hela tiden stämma av om jag är på rätt spår.
Intressant.
Och då tänker jag att det kanske inte var mig det var fel på.
Att det kanske snarare var de ständiga avbrotten och undermineringen av självförtroendet.

Och kanske att, när de kommer tillbaka, jag vågar stå på mig mer.
Ryta till lite när de är på mig för mycket.

Är det för sent för nyårslöften?

4 kommentar(er):

erika sa...

Det är aldrig för sent älskling. Ryt! Dumma jävla japaner att messa med ditt huvud. Gör som grynet: ta ingen skit! Heja dig. Du är bäst.

Syrran sa...

Håller med Erika. Kanalisera Grynet och TA INGEN SKIT! Du är tamejfan bäst i världen! Hejja syrran!

ps. Det är aldrig för sent för nyårlöften ^_^

Unknown sa...

Japaner är urbra på att se ner på, påpeka brister, hitta fel, undvika lovord etc. Jag känner av det alltför mycket här också. Fan Rim, vi är på våra ursvenska företag och går med på att ta skiten. Revolution syster!
Låt oss spy lite galla om detta inom en snar framtid över en te. Ne!

Rim sa...

Fika och revolution låter kalas!
Hör av dig!