Allt jag någonsin gör om dagarna nu... är att fippla med scheman. Göra scheman, få dem förstörda, och sen försöka lappa ihop dem. Så är det när vi håller på och preppar inför alla nyöppningar. Vi går från att ha 180 butiksanställda till 670-någonting. Det där glappet, på nästan femhundra personer, det är folk vi ska träna upp, och hålla reda på, i de två befintliga butikerna.
Fram till Shibuya öppnar den 19:e är golven sprängfyllda med anställda, sådär så att det nästan motverkar syftet med att ha dem här till att börja med. Hur ska de träna när det inte finns någonting att göra? Men efter den 19:e har vi så få heltidsanställda kvar i de gamla butikerna, eftersom alla ska till Shibuya, Shinjuku, Yokohama och Shin-Misato, att det nästan är läskigt. Lite så att jag undrar om det verkligen är meningen att de gamla butikerna ska offras helt och hållet för de nya.
Och varje dag kommer jag till jobbet och får höra att vi måste hitta fler heltidsanställda, deltidsanställda, eller fan, bara ta nån från gatan! till att skicka till Yokohama eller Shibuya vid nyöppningen. Eller att ytterligare ett av mina kids på B1 blir permanentförflyttade. Och jag suckar, suddar ut dem från mitt schema och kliar mig i huvudet. Vem fa-an ska vi plocka in för att fylla igen den luckan nu då? Det finns ju inga kvar...
Och vet ni vad som gör det här extra spännande?
I H&M i Japan, detta underbara land, bestäms hur många dagar och timmar du jobbar per månad beroende på när du anställdes av företaget. Till exempel: Om du anställdes i augusti förra året måste du till exempel jobba 23 dagar den här månaden, medan de som anställdes i juli i år inte får jobba mer än 22. Men alla måste fortfarande jobba 5 dagar i veckan. Det blir ett jädra meckande med skift för att få det att stämma, då första dagen på månaden oftast inte inträffar på en måndag. Hänger ni med?
Nej, inte jag heller.
Jag vill ju bara glida runt på mitt golv.
Med mina fina Sales Advisors.
Låta någon annan ta hand om det andra.
Det ofantligt tråkiga, jobbiga.
Oinspirerade.
Men for the greater good osv.
Blä.
6 kommentar(er):
Pepp pepp! det där fixar du huur lätt som helst. Keep it awsome. Peace!
Hoppas ni fortfarande behöver japansktalande svenskar i slutet av november, då blir nämligen Tokyo min hemstad i minst 10år framöver.
Men jag tar för givet att HM vet att uppskatta en anställd med omänskligt hög intelligens som löser allt strul åt dom! Eller?
jag kan jobba! är jag anställd?
Hej!
Finns det möjlighet för en med ganska bristande kunskaper i det japanska språket att få jobb? Var där på utbyte i våras (ekonomi, men slutade med 95% av tiden lagd på japanska)och föll totalt för staden. Kan tänka mig att typ slita på lager till jag blir mer hjälplig i språket. Som gaijin med knappa japanskakunskaper verkar det tyvär väääldigt svårt att hitta jobb.
Tack för peppen. Det är faktiskt inte bara jag, utan alla jobbar så här hårt nu. Bara våra säljare slipper hetsa eftersom de plötsligt är dubbelt så många. Fast de måste ju i och för sig lära upp de nyanställda...
Att skaffa jobb i Japan utan japanskakunskaper är inte omöjligt, på H&M skulle man till exempel kunna jobba på kontoret med alla ekonomer, merchandisers och landschefen, eller eventuellt jobba på centrallagret. Det kruxiga är att skaffa visum. Det är inte det lättaste.
Skicka en kommentar