(Ett inlägg apropå att ni nu kan följa min Twitter till här till höger...)
Det här med Twitter...
Först fattade jag liksom inte riktigt vad man skulle ha det till.
Är det inte samma sak som att uppdatera sin status på Facebook? tänkte jag, skaffade ett konto i alla fall och kopplade ihop min twitter med min facebookstatusrad... eh... ja... ingenting särskilt fantastiskt hände...
Men så nyligen har jag upptäckt vad det fina med Twitter är.
När jag åker tåg i Tokyo händer det inte sällan att jag får en crush på söta människor som råkar sitta mitt emot mig, och på senaste tiden har jag börjat ta kort med telefonen på människor som fångar mitt intresse och posta upp dem på Twitter, där vem som helst kan ta del av ens korta blixtförälskelser.
Visst, en del av de som följer mina TrainCrushes kallar mig skämtsamt för pervers smygfotograf, men hey, vad gör man inte för att underhålla massorna?
Först fattade jag liksom inte riktigt vad man skulle ha det till.
Är det inte samma sak som att uppdatera sin status på Facebook? tänkte jag, skaffade ett konto i alla fall och kopplade ihop min twitter med min facebookstatusrad... eh... ja... ingenting särskilt fantastiskt hände...
Men så nyligen har jag upptäckt vad det fina med Twitter är.
När jag åker tåg i Tokyo händer det inte sällan att jag får en crush på söta människor som råkar sitta mitt emot mig, och på senaste tiden har jag börjat ta kort med telefonen på människor som fångar mitt intresse och posta upp dem på Twitter, där vem som helst kan ta del av ens korta blixtförälskelser.
Visst, en del av de som följer mina TrainCrushes kallar mig skämtsamt för pervers smygfotograf, men hey, vad gör man inte för att underhålla massorna?
1 kommentar(er):
åh, älskar den! :D TÖTISAR!
Skicka en kommentar