Vad mycket sås du har till köttbullarna, tycker vissa
.
Och det är ju lustigt för härifrån där jag sitter ser det nästan ut som om det är snudd på för lite sås.
Måste varit något sånt här Einstein syftade på när han formulerade relativitetsteorin.
Har ni skaffat draw something än?
Kolla vad fint jag lärt mig rita med mina korviga fingrar!
Ville bara visa.
Alla ni som har "Draw Something"-appen. Hitta mig (Tok10) och adda, så vi kan rita fina grejer åt varandra.
Alla ni som inte har: Skaffa! Så att vi kan rita fina grejer åt varandra.
Pictionary i telefonen, alltså.
Sjuuukt beroendeframkallande.
Vill tillbaka hit.
Minus tantansiktet.
Och fulhåret.
Plus kokosnöten bara egentligen.
Allt det andra kan vi ta bort.
Händer det ibland att ni liksom tappar bort er i era egna liv? Att det är läggdags så himla fort varenda dag och ingenting av det man tänkte göra/blogga/städa/laga/spela/läsa blir gjort/bloggat/städat/lagat/läst och man bara, Hallå? Vart tog tiden vägen, och måste jag verkligen gå till jobbet nu igen? Så är det i alla fall för mig nu. Det går veckor mellan Skypeträffarna med folk därhemma, och förutom Kiku och grabben hinns det inte med att träffa så många andra när man jobbar. Och när man är ledig vill man bara "slappna av". Vilket innebär att slippa göra saker/blogga/städa/laga/spela/läsa och alla de där små grejerna som man egentligen innerst inne vill göra, fast man bara är lite för trött.
Eller är det bara jag?
Säg nu, så jag slipper gå runt och tro att jag är onormal.
Tillbaka i Tokyo igen. Hade fantastiskt kul i Hong Kong och blev återigen överrumplad över hur mycket folk anstränger sig för att man ska ha trevligt när man är där. Man blir faktiskt jävligt varm i hjärtat. Sedan kunde jag också konstatera att 4 dagar (om man räknar bort ankomst- och avresedagarna som är för korta för att man ska hinna med att göra någonting vettigt) är alldeles för lite för att hinna med allt man vill se, äta och göra. Det kunde jag i och för sig anat i förväg, men jag har nog aldrig varit med om en stressigare resa, och det är väl inte riktigt så man ska tillbringa semestern. Som tur är har jag tre dagar ledigt nu när jag är hemma i Tokyo, och den sista av dem, idag, tänker jag tillbringa på IKEA. Hotellet vi var på hade nämligen en ganska hård säng vilket var förvånansvärt skön, och har fått mig att ogilla min egen, mjuka säng så pass mycket att jag funderar på att köpa en ny.
Gick omkring och var rätt ful hela dagen igår i Hong Kong , men det gjorde inte så mycket eftersom jag var i gott sällskap. Hann både med att shoppa i Causeway Bay och på ladies market i Mong Kok, och känner mig rätt sliten idag. Har haft en relativt lugn morgon och ska iväg och äta dim su tills jag nästan spricker. Det är ett hårt liv det här.
Labels: Hong kong