Alltså jag vill verkligen blogga om min resa, men min minneskortsläsare har pajat lite. Ska köpa en ny i morgon, men tills dess kan jag berätta att jag numera är tillbaka i Harajuku och gör del två i VM-träningen, nämligen "window training".
Det hela påminner väldigt mycket om när man lekte med klippdockor när man var liten.
Hade ni någonsin såna?
Pappersfigurer som man klippte ut tillsammans med en mängt olika kläder som man kunde sätta fast på dem. Så bytte man outfits på dem tills man var nöjd, vilket tog genomsnitt en minut.
Det var nog mest klippandet som var det roliga egentligen...
Fast jag gör det i lite större skala med tredimensionella skyltdockor.
Som tar ungefär 15 minuter att byta kläder på.
Och idag har jag kammat perukerna på skyltdockorna också. Det tar ungefär en miljard år!
Och så fick jag tillsagd av min tränare, när jag hade varit lite slarvig på några av skyltdockorna och några bråkiga hårstrån hade hamnat på axeln till skyltdockan i stället för att falla rakt ner, som resten av håret.
Jag fick bita mig i tungan lite för att inte börja fnittra och säga åt honom att sluta förstöra leken.
Om någon hade talat om för mig att det fanns ett jobb som gick ut på att bestämma vad dockor skulle ha på sig och borsta deras långa hår, när jag var liten hade jag nog häpnat!
0 kommentar(er):
Skicka en kommentar