Träffar Patsu i stan för en fika.
Inplanerad sedan innan fikastoppet.
Vi fikar och pratar om kärlek och intriger.
Mycket intressant.
Sen går vi runt på stan nån timme innan det blir dags att säga hejdå.
– Hejdå, säger Patsu och kramas jättelänge.
– Äh, säger jag. "Hejdå" låter så dramatiskt. Vi säger "vi ses" i stället, tycker jag.
– Mm... Hejdå, säger Patsu igen.
Sen går vi åt varsitt håll och jag tycker att det ser bra sorgligt ut.
Ringer honom innan han ens försvunnit utom synhåll för att fortsätta vår konversation.
Klarar inte ett tungt "hejdå" bara och sen skiljas åt.
Vi pratar en stund om ditten och datten och efter en stund känns det inte så tungt längre.
Så kommer min buss och vi lägger på.
Sen tar det två minuter innan jag inser att vi måste träffas igen innan jag åker om ska kunna avsluta vårt gemensamma bankkonto.
Och flinar åt minnet av våra hejdån.
0 kommentar(er):
Skicka en kommentar