Surfs up

Jag till vänster, fransyska till höger

"Idag har jag surfat" är en mening jag aldrig trodde att jag skulle yttra och syfta på någonting annat än Internet. Men så åkte jag till stranden vid Katase-Enoshima med en lite löst folk och en fransyska som surfade för första gången förra veckan. "Vi ska hyra surfbrädor!" sa hon. "Tja varför inte" tänkte vi.

Nu ska här klargöras att jag och havet aldrig varit vänner. Jag äcklas något så ofantligt av att befinna mig i en stor vattenmassa, främst av vad som lever i den faktiskt, att jag ofta får panik om jag tillåter mig själv att tänka när jag befinner mig i vatten. Panik som resulterar i att jag genast måste ta mig upp på torra land. Men aldrig, aldrig har havet känts så ofarligt som idag.

Och trots att jag nog aldrig har haft så mycket saltvatten i hjärnan och fått så många smällar var det sjuhelvetes roligt. Först att lyckas tajma en våg så att man kan flyga fram på den (sjukt svårt), sedan att dessutom sätta sig upp på brädan, och till slut att lyckas stå.

Två gånger bara lyckades jag ställa mig upp, men den andra gången red jag hela vägen in och lyckades dessutom svänga!!! Höll på att explodera av stolthet, eller om det kanske var adrenalin. Befinner man sig någonstans där man har möjlighet att surfa rekommenderar jag absolut att man ska prova på!

Om en fegräka som jag kan, så kan tamejfan vemsomhelst!