Det är inte bara för att jag ansvarar för helvetesveckan som det är tyst på bloggen. Minns ni Helga? Som jag brukade gå ut och göra stan med förr om åren, när jag bodde i Japan och inte jobbade på H&M?
Well, sen hon flyttade till Shanghai för några månader sedan har jag inte sett röken av henne, men nu är hon tillbaka på semester i två veckor.
Igår mötte jag upp henne, min Tokyobrorsa och Calle, som jag brukade gå och handla glasögon med när det begav sig. Brorsan träffar jag nästan aldrig längre, eftersom han tydligen missat att jag bytt telefonnummer, och Calle bor inte i Tokyo längre, utan var bara här på affärsresa, som det så fint heter, så det var ett gäng som inte hängt på flera år som möttes upp vid Hachiko igår.
Det började med väldigt mycket mat och ännu mer öl och någonstans på vägen blev vi polers med ett helt gäng salarymen och women som satt vid bordet intill och nog undrade varför fyra utlänningar pratade flytande japanska.
Vi drog också till den där helröda lilla baren, med kristallkronor, i Shibuya där man inte får ta kort, där Brorsan fick för sig att alla skulle dricka pepparvodka. Superäckligt, ifall någon undrade. Det var skitroligt ända fram till att jag stapplade iväg till sista tåget. Jag åkte den långa vägen hem, via Shinjuku, och lyckades missa min station så att jag till slut fick ta en taxi hem i alla fall.
Så här i efterhand kan jag konstatera att även om japanerna alltid förundras över min förmåga att tåla alkohol väl, ska jag inte tro att jag kan dricka ikapp med ett par rejäla svenska grabbar utan konsekvenser... Idag har jag således inte varit särskilt pigg alls, och antingen behöver jag verkligen städa, eller så har jag eventuellt supit bort min kamera på riktigt...
tisdag, april 20, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentar(er):
Men jag tror inte alls att det var jag som slog ned klubban för Pepparvodkan. Jag har inte en sådan beslutsfattarstyrka. Jag kan mycket väl ha lagt beställning men jag vill citera mången man genom tiderna "jag lydde bara order". Hursomhelst så smakade det ren ondska. Jag var förövrigt och rejält sliten på jobbet dagen efter. Kunde inte fokusera blicken eller prata i normalt tonläge och hastighet. Mycket enerverande.
Men det hindrar ju oss inte för att göra om'ett!
Hehehe, det var väldigt trevligt, pepparvodka till trots.
Men hädanefter håller jag mig nog till att blanda högst tequila och öl... Blir så jobbigt annars...
Skicka en kommentar