Snurra tallrikar

Jävlar i min lilla låda, vilken dag. Idag har jag sett efter Harajukubutiken som ensam avdelningsledare i x antal timmar. Det är som att snurra tallrikar på pinnar ungefär. Ett helt fenomenalt springande från ena våningen till den andra för att se till att våningarna är jämt fördelade och att alla dessutom gör det de ska. Och får man springa runt utan att det börjar brinna nånstans så lyckas man nätt och jämt undvika att tallrikarna trillar i golvet och går i tusen bitar. 

Sen tillbringade jag min sista timme på jobbet med att lägga ner kläder i lådor eftersom vårt lager blivit alldeles överfullt. Lätt hänt med tanke på att det är på knappa 70 kvadrat eller nåt sånt störtlöjligt. Sen tillbringade jag en timme till med att lägga ner saker i lådor och en halvtimme med att organsera om lagret. Nu är det skitfint.

Jag tycker att jag har varit helt strålande idag, men det värsta är att min butikschef antagligen kommer komma in i morgon och undra, och eventuellt skälla, över allt det andra som inte blev gjort idag. Otack är världens lön...