Gick förbi Levi's-butiken i Shibuya idag efter jobbet och gick in för att testa de här Curve Id-jeansen som man hört så mycket om. Blev mätt och fick prova jeans i min storlek i modellen Demi Curve.
Oh.
My.
God.
...säger jag bara!
Aldrig har ett par jeans suttit så bekvämt och sett så bra ut! Varför har vi fått vänta så här länge på de här jeansen?
Hur kommer det sig att ingen kommit på idéen att mäta en jäkla massa kvinnor och ta fram jeans som är anpassade efter rump- och höftstorlek?!
Så många frågor... så få svar...
Tyvärr fanns inte jeansen jag ville ha i rätt färg, så nu ska jag vänta på att de kommer in och sen springa in snabbt som fan och köpa dem.
Önskar lite att de hade haft ett par jeans i svart också dock...
Blåjeans är inte helt och hållet min grej...
Denna veckan räddar jag världen med:
Stekt lök med tomater och bladspenat i en sås av Ponzu och timjan.
Ångkokt broccoli och kokt potatis.
Skitmycket salt.
Älskar salt.
Café Na, och Climb som ligger på våningen ovan är två relativt undangömda pärlor mitt i Harajuku. Man kommer dit genom att klättra upp för en herrans massa trappor. Vanligtvis är stället nerlusat med småprylar och tyger på väggarna utan någon som helst röd tråd, vilket skapar en ganska barnslig och samtidigt mysig känsla.
Café Na har dock någonting som Climb inte har, nämligen: Stans tveklöst godaste risomelett!
Jag har ätit många risomeletter i mina dagar, men den på café Na... Obeskrivlig!!!!!
Men nu ska jag inte tjata om det, i stället visar jag er den fina utställningen som var på gång när jag var där... "Rescue Me" hette den...
Ett vykort på café Nas fasad.
Gubbar som kommer ut ur tavlor.
...som sitter på våra platser
...som trillat ner i hål.
Och så risomeletten! Den fantastiska!!!!!
Med brunt ris.
Här! (Fast GAP finns inte kvar längre...)
Och mitt gamla H&M ligger mitt emellan La Foret och Café Na!
Igår var nog första riktiga höstdagen! 23 grader varmt ute, vilket är precis lagom för att man ska kunna springa omkring i sin nya stickade klänning utan att svettas. Tror nog nästan att det kan vara fritt fram att börja platta håret igen utan att det förvandlas till en frizzboll så snart man går utanför dörren!
Jag mötte upp Tomoko och tog en promenad ut till Meji-jingutemplet borta vid Harajuku. Fint med tempel. Så lugnt och mysigt.
Det var till och med två bröllop på gång, och jag borde ju tagit kort, för er skull, men jag orkade inte. Brudarna ser lite ut som spöken i sina stora vita kimonos och enorma skynken över de geishaliknande perukerna!
Tempelgård
Sen gick vi omkring lite i Harajuku, och på vägen till café Na, som har stans godaste risomeletter, stötte vi på ett gäng stormtroopers, ni vet sådär som man ofta gör när man springer omkring i Tokyo
Jag vet att jag är en relativt dålig bloggare.
Som bara bloggar när det passar mig, som inte alltid har med bilder i blogginläggen och som ibland ofta bloggar om saker som inte alls har med exotiska Tokyo att göra!
Men nu, nu har jag världens finaste blogginlägg på gång med tempel, stormtroopers och caféutställning, och så går det inte att ladda upp bilder i nya blogger!
Himla typiskt, asså...
Jag vaknar upp ur min sömn och blir långsamt medveten om att ingen väckarklocka har ringt. Jag tänker efter ett par sekunder, fortfarande med slutna ögon och inser att nej, jag ställde aldrig väckarklockan i går natt när jag gick och la mig. Jag glömde helt enkelt bort det.
Paniken byggs sakta upp.
Ni vet, jag jobbar ju enbart vansinnigt tidiga skift numera.
Sådär att man går hemifrån vid tjugo i sex (och vissa dagar kvart över fem) på morgonen för att hinna i tid... Och jag gillar inte att stressa på morgonen. Måste minst ha en timme på mig så att jag hinner käka frukost, och framför allt, så att hjärnan hinner vakna.
Så.
Tillbaka till den begynnande paniken.
För jag kan ju inte annat än försovit mig, inser jag och kliver upp ur sängen och funderar på riktigt hur illa det kan vara innan jag kastar en blick på klockan.
Hon är 04:33 – bara tre minuter senare än vad jag brukar kliva upp!
Jag känner att jag också måste säga någonting om valresultatet, men det känns lite avlägset att sitta här i Japan och ta del av det... Och det enda jag egentligen tänker är att jag inte trodde att vi svenskar var så korkade. Jag tänkte att det var mer amerikanernas specialitet att vara oupplysta och rösta knasigt... men nu har vi alltså hunnit ifatt dem och valt in ett främlingsfientligt parti i riksdagen.
Fantastiskt!
Ska vi häva rätten till fri abort och sluta undervisa om evolutionsteorin snart också, kanske?
Nu när vi ändå håller på och dummar ner oss, menar jag...
Jag känner att jag också måste säga någonting om valresultatet, men det känns lite avlägset att sitta här i Japan och ta del av det... Och det enda jag egentligen tänker är att jag inte trodde att vi svenskar var så korkade. Jag tänkte att det var mer amerikanernas specialitet att vara oupplysta och rösta knasigt... men nu har vi alltså hunnit ifatt dem!
Fantastiskt!
Ska vi häva rätten till fri abort och sluta undervisa om evolutionsteorin snart också, kanske?
Nu när vi ändå håller på och dummar ner oss, menar jag...
Köpte senaste numred av InRed (en tidning jag annars aldrig köper) bara för att man fick med de här bedårande små Marc Jacobs necessärerna.
Och nej, jag vet inte vad jag ska ha dem till.
Men det hör liksom inte till saken, förstått?
Köpte åt mig själv på min födelsedag.
Hittills har jag tillverkat en 10 stycken om dagen.
Fnittrar som en liten tjej varje gång jag öppnar frysen och ser dem ligga där i en hög...
Och känner mig jättetuff när jag har ispistoler i drickan.
Riktig jacka från riktig fotbollsklubb på ett riktigt universitet i Fukuoka. De ville tydligen ha ett tufft namn på engelska och slog helt sonika upp lite olika tuffa ord. Och "orgy" betyder tydligen "stor fest" enligt ordboken... Mhm...
Jag tycker ändå att det är aningen spektakulärt att ingen av medlemmarna i klubben eller någon ur fakulteten under de 30+ åren klubben existerat uppmärksammat att "orgy" oftast betyder "stor fest med väldigt lite kläder"...
Släpade mig ut till AIR i Shibuya igår för första gången någonsin.
Aningen mindre lokaler än vad jag hade väntat mig, men herregud folkens, DJ:n!
Och ljudet.
Det är helt galet att du kan ha så sjukt bra ljud på en klubb.
Man kunde höra fraset från folks kläder när de dansade runt genom musiken!
För övrigt är det helt galet vad folk vill bjuda en på tequila om man går ut och klubbar och nämner att det är ens födelsedag...
Ni skulle bara veta hur mycket håret påverkar hur man för sig. Ett gäng flätor på ena sidan skallen och jag går omkring på stan och känner mig aningens sistah from the hood. Attityden sitter tydligen i håret, folkens!
Och i leggings med läderlappar på.
Tror du mig inte?
Skulle du mucka med det här fejset? Tänkte väl det...
Sa jag att jag klarade VM-träningen?
Och sa jag också att jag till slut fick Shibuya?
Önskebutiken!!!
Varför? undrar ni?
Tiden går annorlunda i Shibuya.
Och i och med att jag inte är bästis med alla säljare, vm:ar och floor managers så händer det ibland att jag åker raka vägen hem efter jobbet i stället för att fika/öla/shoppa/tjöta, som jag annars alltid gör i Harajuku.
Och?
Tja, det innebär alltså att jag är hemma senast vid klockan 16:30.
Vet ni vad jag hinner göra mellan klockan 16:30 tills att jag går och lägger mig?
Poste ett brev, ta ett bad, laga mat, äta den och måla tånaglarna samtidigt som jag kollar nytt avsnitt av nån tv-serie.
Lycka för mig är ett linjerat block.
Ultralycka är två linjerade block.
I olika storlekar.
Jag blir alldeles upphetsad bara av att tänka på alla saker jag skulle kunna fylla de här blocken med.
Helt fenomenalt fantastiska saker, alldeles säkert!
Och de kostade bara 300 yen.
Som hittat.
Turkisk glass, äter man tydligen på braziliansk festival. Hade varit fint, tycker jag, om de hade haft ett tält med brazilians vaxning, eller nåt sånt, men det hade de inte. Men i andra, hårrelaterade, nyheter fanns det ett tält där man kunde få flätat håret för en tusen yen.
Klart jag testar!
Fyra cornrows på vänster sida i lila och svart.
Gillar't.
Och framför allt är det jävligt skönt, i värmen att fläta undan håret lite...
I morgon är sista lediga dagen, och den planerar jag att tillbringa på en surfbräda!
Just nu, folkens, är livet extra härligt.
Och till råga på allt fyller jag år om mindre än en vecka...!
Inne på min andra, av tre, lediga dagar.
Andra dagen av att vakna oheligt tidigt med sminket fortfarande på och ont i hela kroppen efter att ha sovit i konstiga positioner. Andra dagen av äta maratonfrukost, kolla igenom hela internet och sedan ge sig ut och bara strosa lite.
Idag ska jag dock gå på den brazilianska festivalen vid Yoyogiparken och lyssna på samba. Kanske äta saker som man äter i Brazilien (Vad äter man i Brazilien?) och chilla med en öl i handen.
Idag är vädret också lite humanare än igår, med bara 33 fantastiska grader i solen.
Börjar längta, bara yttepyttelite efter hösten.
Hur har ni det där hemma?
