Häromdagen, efter en natt med tre timmars sömn och ett arbetspass från helvetet, stod det en grabb och stirrade på mig på tåget. Händer lite då och då. Brukar inte bry mig så mycket. Så gick jag av på min station och medan jag står och funderar på vad jag ska köpa med mig hem till middag kommer samma pojke fram till mig och stammar ur sig ett "Ursäkta...!" Jag tittar på honom med världens mest skeptiska blick och tänker någonting i stil med "DÖÖÖÖÖ! Jag är för trött för sån här skit!!! JAG ORKAR INTE VARA TREVLIG MOT FOLK JAG INTE KÄNNER, JAG VILL SOOOOOVAAAAAAA!" när han fortsätter att prata med mig.
Men sen, och kanske är det utmattningen som tar överhanden en stund, så tänker jag att jag ska sluta vara så jävla skeptisk för en gångs skull och det slutar med att jag ger honom min telefonmejladress. En helt vanlig, tråkig japan. Inget snygghår eller kindben att dö för, eller någonting sånt, och idag gick vi ut och tog en snabb öl. Omväxlande väldigt avslappnad och väldigt awkward stämning. Grabben i fråga gjorde väl inte så himla stort intryck, men hursomhelst ger jag mig själv tusen testa-något-nytt-poäng.
Kanske tvåtusen.
