LURING!!!!!

Jag smet packade mina väskor och smet hem till Göteborg utan att tala om det för någon.
Ringde på dörren hemma hos mamma, som tog en halv minut på sig för att känna igen mig innan hon tårögt kramade mig sönder och samman!
Avlöste min mor vid kvart över fem på morgonen och beordrade henne lite sömn...
Nu sitter jag i vardagsrummet där de båda tvillingarna sover.

Moahahha.

GNöFnööögh

Jag har helt otrevligt mycket saker jag måste göra idag.
Och det enda jag vill göra är att sova.
Varför är allting så orättvist?!?!?

Klockan fyra i morse...

Vaknar klockan fyra och tänker för mig själv: Satan, vad skönt att vara ledig!

Någon minut senare inser jag dock att jag är vaken för att klockan har ringt och att jag därmed antagligen behöver gå till jobbet. Det tar mig en halvtimme att ta mig ut ur komma-upp-ur-sängen-ångesten. Ögonen är så trötta att de är gjorda av grus och jag inser att har cirka 10 minuter på mig att sminka mig och platta håret, som för dagen har valt att se ut som en blandning av penntrollshår och svinto, vilket innebär att jag måste välja: antingen foundation, eller ögonsmink. I normala fall skulle jag valt foundation vilken dag i veckan som helst, men de senaste dagarna har min hy plötsligt och oförklarligt blivit helt slät och fri från alla slags blemmor... Har nog aldrig haft så fin hy som jag har just nu, och jag vet vad det beror på. Gott folk, om ni också vill bli av med er problemhy ska ni inte följa alla de där råden i Cosmo, ni ska ni göra som jag och gå upp mellan klockan fyra och fem varje morgon, och se till att äta minst tre hamurgare i veckan!

Fattar inte att jag har gått runt utan foundation, och dessutom i glasögon idag, utan att skämmas. Antingen har jag blivit snyggare, eller så gör sömnbristen att jag helt enkelt inte bryyyyr mig.

God Jul!

Hej, alla glada, och god jul på er!

Måste sticka iväg till Shinjuku om 2 minuter på en julmiddag med Marie-Louise och ett gäng svenskar, men vaknade nyss och vet inte vad jag ska ha på mig för byxor...! (Nej, det här är inte Sverige så jag kan inte gå runt med bara leggings utan att få väldigt konstiga "mental-patient-på-rymmen"-blickar...!)

Men det går nog bra ändå!
Peace.

Att ingen skulle kunna gissa...

Att ingen skulle kunna gissa var mitt hår slutade och var min jacka började var den lömska planen jag hade i bakhuvudet när jag färgade håret idag.

Det gick!!!

Bleker håret

Bleker håret.
Gör ont som fan!

Nerding out!

Det här med att min bloggtemplate försvann ett tag pga att photobucketkontot blev inaktiverat (ja, inte raderat, jag har fattat det nu... hrm) och jag gjorde som Erik sa och flyttade över de flesta av bilderna till imageschack gjorde ju att jag öppnade upp HTML-koden i Blogger för första gången på länge.
Snubblade över BlogU, fullspäckat med tips och trix för Blogger och har tillbringat snart tre timmar med att klippa och klistra kod. Hittills har jag lyckats ta bort den svarta "kanten" runt alla bilder man automatiskt får när man laddar upp en bild på Blogger och lärt mig hur man gör fina pullquotes. Jag har misslyckats med att göra min header, alltså den översta bilden på bloggen, klickbar... men den biten är under konstruktion...
Rekommenderar alla pysselsugna Bloggerbloggare att kika in här:



...såvida inte det är sol ute.
Klockan är snart 15 och jag sitter fortfarande i min pyjamas med frukosten framdukad, och snart, mina vänner, är det mörkt igen...
Illa...

Bye, bye!

Nu har jag orkat fixa med den gamla templaten och säger hejdå till den gröna, tillfälliga som fick hänga med i hela två dagar...

På något sätt har dock inläggsrubrikerna blivit minimala och trots att jag letat vet jag inte hur jag ska få tillbaka dem till den gamla storleken. Jag har något vagt minne av att det var relativt lätt att ändra storleken på rubrikerna sist jag höll på och pillade med blogtemplates (två år sedan, mind you) så om det finns några blogspot bloggare som har koll på hur man gör: Tipsa gärna!

Whose line is it anyway?

Kollar på Whose Line Is It Anyway och skrattar så jag får ont i magen. Tankarna drar osökt iväg till vansinnigt duktiga GBGImpro (som gör föreställningar alltför sällan!). Har ni en chans att se dem nästa år, så ta den.

Garanterad skrattkramp.

Template uppfuck!

Så här såg min blogg ut när jag loggade in på den för någon timme sedan...

Mitt photobucketkonto har tydligen blivit raderat för att jag är för inaktiv!!!!

Vaddå: Vi raderar ditt konto för att du inte loggat in på 90 dagar?!

Jäla fascistmetoder.

Så jag kör på en lånad template ett tag, tills jag vet om det går att fixa...

Mardrömsflytt!!!

Igår på eftermiddagen hälsade vår butikschef att vi måste samla all REA på herravdelningen på ett ställe, i stället för att ha det utspritt på två ställen som det är nu.

Och eftersom jag var den enda i VM-teamet som jobbade både igår och idag tillbringade jag således min sista dag som VM, för den här gången, med att göra en flytt som skulle fått även de rutinerade VM:arna att bli nervösa... "Vi klarade oss på håret!" vill jag säga, men ärligt talat låg herravdelningen fortfarande i kaosets svallvågor när dörrarna öppnades för de första kunderna...

Firade med att dricka en massa öl, och snacka en massa skit med mina fina kollegor från olika golv efter jobbet.

Nu är jag lite småfull, och på vägen hem köpte jag en hel Vienetta-glass. Eventuellt hallucinerar jag, men jag tror banne mig att den ligger och ropar på mig i frysen...

Mmm... glass...

Sansade mig...

Tänkte titta in på ett cocktailparty som började klockan 20 i kväll, men sansade mig i slutändan. Det blir nog lite tufft att komma upp klockan 04 i morgon om jag inte går och lägger mig i ordentlig tid, särskilt med tanke på att jag gick upp klockan 05 i morse på bara 4 timmars sömn...

Stannar hemma i stället och äter ost...!!!

Sushi!!!!

VM:ade på mitt eget golv idag, och blev således självklart tvungen att vara avdelningsledare också, men tamejfan vad det var skönt att slippa springa runt på andra våningar. Bara hålla sig till sitt golv och matcha om...

Lyckades, fantastiskt nog, ta mig ifrån jobbet 10 minuter efter att jag hade slutat och firade med att köpa hem sushi för första gången sedan jag flyttade till Tokyo! Tänker knarka Scrubs och spela Mario Kart, och ge mig ut till Shibuya om nån timme för att köpa lite fina presentpåsar att lägga pepparkakorna från i förrgår i så att jag kan ge bort dem i morgon...!

Om pepparkakor och hångel...

Var ledig idag, och efter gårdagens tequilahävande på ROOTS i Shibuya, på en fest av och för H&M-folk, där jag träffade folk jag saknar som fan, bestämde jag mig för att stanna hemma idag och glasera pepparkakor till barnen på min våning.

Nu har jag visserligen flytt bottenvåningen den här veckan, till förmån för VM:ande på tredje våningen, och tamigfan så kul jag har! Jag jobbade själv i går och röjde runt som fan!

I övrigt hade jag världens chans till hångel nyligen (inte på H&M-festen alltså), men fegade ur.

Inte likt mig.

Kanske borde börja gå runt med en mistel i fickan som jag kan dra upp när jag behöver en förevändning att hångla upp folk. Seriöst, gott folk, man kan dö av hångelbrist om man inte passar sig!

Faktiskt tänker jag nog önska mig hångel , och en ny kamera, i julklapp av Tomten, bara för att vara på den säkra sidan...

Snabba ryck!

Ni vet det dära mötet jag inte tänkte komma rödgråten till häromdagen? Det var ett möte med min HR. I veckan som gick har jag förmedlat till alla mina chefer att jag vill byta lag. Hoppa över från avdelningsledarteamet till visual merchandiserteamet och gå upp klockan fem varje morgon för att matcha om avdelningar dagarna i ända.

Idag när jag kom till jobbet meddelade min butikschef att han ändrat mitt schema. Jag ska jobba i VM-teamet nästa vecka. (Antar att han vill se om jag pallar... little does he know att jag jobbat i VM-team längre än hela VM-träningen i både Hong Kong och i Norge, men hey, en vecka med VM:arna tackar jag inte nej till...)

Och sen inser jag att nästa vecka är i morgon.

I morgon klockan 6:30.

Och jag hade sena skiftet idag.

Förvänta er inga stordåd sådär första dagen bara...

Möjligen är jag en liten zombie i morgon bitti...

Hemma idag...

Sitter hemma idag och har inget av substans att dela med mig av.

Spelar Mario Kart på DS:en tills jag får ont i tummarna och funderar på att vaxa bikinilinjen, men det känns ju bara så himla onödigt så här års...

Noterar hur mörka mina ögonbryn ser ut på bilden.

Kanske skulle jag ta och färga dem ljusare igen...

Vad säger ni, ser de för ghetto ut till det här håret?

ALICE I UNDERLANDET!!!!!!!

Fick reda på det här idag:

Mars 2010, alltså.

I lose my cool

Jag Skype:ar hem till mamsen och hon bara: Åh, hör du? Brorsan säger hej!

Brorsan som i mitt två veckor gamla syskon som jag hittills knappt märkt av att han finns, mest för att han, tillsammans med sin lika gamla syster, finns på andra sidan jorden.

Men så: Ett gnyende.

Och jag tappar alla illusioner om att jag på något sätt har lite för roligt i Tokyo för att ha hemlängtan och lipar så mycket att jag snorar ner en halv servettask.

Och morsan lipar också, mest för att hon är efterpreggo-hormonell, och för att jag lipar...

Tänkte gå och lägga mig nu och tänka på slask, snöblandat regn, och allt annat som är ovärt jag kan komma på med att bo i Sverige.

I morgon har jag ett trevligt, och aningen spännande, möte att gå till och jag kan inte komma dit och vara alldeles rödgråten... sörrni.

Nu är det jul, uti vårt hus...

Kolla, jag har gjort julfint!

Det är alltså en sån där fin julblomma (som jag för tillfället glömt vad de heter) på bordet också, men det syns inte för min kamera är... tja... lite skruttig.

(Kära Tomten, jag önskar mig en ny kamera i julklapp...!)

...och de gamla fina björkgardinerna (som nästan fick mig att börja gråta av hemlängtan när jag först såg dem på IKEA) som förut hängde på väggen har nu blivit gardiner.

Kanske borde julpynta gitarren också... eller vad säger ni?

Wave?

Google Wave alltså...

Jag fick just en inbjudan och skaffade ett konto... tycker att alla kan skaffa så kan vi ta reda på vad... eh... tja... vad som är grejen liksom...

Gör det här.

Sääääng....

Kan knappt hålla ögonen öppna.

Har varit ute med mgr-teamet och lagt sjukt mycket pengar på tequila, men ingen taxi.

Somnade stående både på tåget och på tågperrongen i Shimokitazawa.

Klockan är 01:09, och jag ska bara tugga klart min onigiri.

Sen går jag och lägger mig och sover ända till klockan 04:30...

Hejja!

Bästa spartipset:

Skaffa nån att hångla med.

Det vet ju vemsomhelst att ligga och hångla är både gratis, roligt och värmande.

Seså, iväg med er och spara pengar nu.

Jag måste städa klart min lägenhet.

Ööööh, snille...

Kollade just på mitt hemskickade kontoutdrag från Citibank.

Drog fram en miniräknare, lite på skoj, bara för att se hur mycket jag spenderar på en månad...

Gissa om jag satte pepparkakan i halsen när jag insåg att jag förra månaden spenderade HELA min lön på typ... inget speciellt mer än mat...!

Och nu snackar vi alltså exklusive hyran.

Twittrade igår på skoj att jag kanske borde sluta lägga så mycket pengar på taxi och tequila... nu är det inte skoj längre. Det är blodigt allvar.

Och det blir inga fler IKEA-besök på ett tag.

Herreminget... jag kanske måste börja LAGA mat också.

Det var väldigt många...

...som tyckte att jag var söt idag...

...kan inte påstå att jag förstår vad de menade...

Ok!

Lyckades äntligen bryta cirkeln med folk som gråter på jobbet, lyckades äntligen ha sådär sjukt jävla kul ihop med inte bara mitt, utan två andra, nej tre andra, alltså faktiskt alla, golv i hela Harajukubutiken. Underbemannade och överarbetade lyckades jag få alla att leka sig igenom någonting som borde varit en jävligt tuff stängning, samtidigt som jag hade jävligt kul med kunderna. Bästa sortens dag.

Avslutade med en öl med min trainee och en grabb som jobbar deltid, och taxi hem, för att jag inte orkade bry mig om att hinna med sista tåget.

I utbyte fick jag lära mig den japanska ordet för förfest

I morgon är jag äntligen ledig!

Jag tänker stanna hemma och julpynta, lyssna på julsånger och spela lite på min stackars försummade gitarr.

Visst låter det helt vansinnigt härligt?!

En ny gör dig i ordning på 5 minuter-video

Men de har ju missat EN viktig grej.

Han har ju inte tid att kolla sin mejl eller blogga...

Gårinte!

3:e skitdagen

När två av mina säljare (eller officiellt inte mina för att de jobbar på en annan våning), på olika dagar, blir så frustrerade att de får tårar i ögonen när man pratar med dem (och vi snackar inte vilka säljare som helst här, utan två av de äldsta, duktigaste och bästa) och erkänner att de är så less på den nya generationens avdelningsledare, då har vi misslyckats.

Som tränare, som avdelningsledare, som företag, men mest av allt som team.

För min del känns det sjukt svårt att tillhöra det som de nu tycker har blivit hierarkiskt och trångsynt. Så hårt att jag sväljer två tequilashottar på raken rätt efter jobbet för att bli av med den bittra smaken av besvikelse.

(Det var ju inte så här det skulle bli...!)

I morgon tar vi nya tag, och jag svär nu högtidligt, under tequilans inflytande, att de två aldrig mer ska behöva svälja bittra tårar av frustration på mitt skift!

Okej att en skitdag sällan kommer ensam, men tre kan väl räcka för nu, va?

I morgon kör vi härrrlig dag, ja?

Jäla skitdag x2

Igår.

Åh... tänk om det kunde sluta hända massa jobbiga grejer på jobbet.

Vad trevligt det skulle vara.

Börjar liksom känna av nackdelen med att jobba med människor.

De ska liksom hålla på och känna en massa grejer, tjafsa med varandra och börja gråta när de är trötta, eller bara inte kommer överrens.

Om folk inte skärper sig snart kommer jag bli en bitter avdelningsledare på riktigt. Det känns lagom tillfredsställande att behöva säga åt två nästan 30-åriga människor att de måste hitta ett sätt att kommunicera på utan att få varandra att gråta, och då få som svar från en utav dem: Men jag har ju rätt, eller hur?!

Dagis!!!

Dessutom jobbade jag till midnatt igår för att lyckas bli klar med alla Sonia Rykiel-förberedelser (start idag juh!) samt alla grejer som plötsligt skulle gå på rea idag...

Jäla Sonia Rykiel.

(Kolla gärna in, rätt söta grejer ändå...!)

Jäla skitdag.

Man ska inte vara ledig två dagar i rad. Man hinner varva ner för mycket.

Ha för roligt.

Och så kommer man tillbaka och är alldeles bitter.

För att man måste jobba.

För att man har fått en ny partner på B1:an (och nej, det blev inte min gamla trainee, hon är på en annan våning) som inte är så himla bra på att kommunicera.

För att ens trainee, som är i sin testvecka, och därför borde bete sig som en riktig avdelningsledare, missar vissa ganska viktiga grejer, som att lägga morgondagens schema så att han får göra det när vi redan slutat för dagen i stället.

För att jag har ont i huvudet, antagligen för att jag har ont i axlarna för att jag köpte så jäkla mycket småprylar och maaaaaat (ost och pepparkakshus!) på IKEA igår som jag sen blev tvungen att släpa hem.

Fast hade jag inte tagit mig hela vägen ut till IKEA hade jag inte haft min fina vän Singoalla här att trösta mig nu heller, i och för sig.

Kära Tobias...

Tobias, en läsare som kommer till Tokyo, undrar i en kommentar ifall vi inte kan träffas när han är här och kanske äta lite sushi...

Och på det svarar jag: Det är klart vi kan!

Om inte annat för att jag ska kunna visa dig att det finns roligare saker att äta i Japan än sushi...

... som stingrocka med majonnäs, till exempel. (Oväntat gott!)

Gårdagens äventyr

Igår när jag tvingat med min nyaste trainee till Wired Cafe efter jobbet för att käka deras asgoda french toast som man aldrig kan beställa på lunchen eftersom man är hungrig och vill ha "riktig mat", fick jag ett sms från Makoto som undrade om jag inte ville hänga med och kolla på julljusen på Omotesando.

Egentligen känner inte vi varandra särskilt väl alls, jag och Mako-chan,

men Makoto är en människa med en rätt trevlig ADHD-störning som går ut på att han alltid är pigg på att göra någonting kul. Med vemsomhelst. Mest hela tiden.

Och tydigen är han inte rädd för att träffas för att "bara hänga", vilket japaner annars kan vara relativt dåliga på.

Ungefär så låter det när man är med honom:

Nu? Nu? Nu? Vad ska vi hitta på nu? Vadvillnihittapå?Jagvetvikangåochdrickadrinkarpåcatstreet, låterintedetbra? Jagärhungrig, jagvillätagrillspett, kanvigånudå, komsågårvi!

...och det är väldigt svårt att inte ryckas med.

Han ringde också upp en av sina bästa vänner, Maki, som lekte paparazzi mest hela kvällen och eftersom det börjar verka ganska sannolikt att jag har tappat bort min kamera (ve och fasa!!!) tänkte jag vara så fräck att jag lånar hennes bilder och bjuder på en "best of gårdagen".

Jag, min trainee Kensuke, Maki och Chupa Chups-klubbor.

Tusen juleljus i bakgrunden.

Mako-chan i fula sweat pants till vänster.

Vi intar the Hub och beter oss som om vi bor där.

Halvligger i sofforna och slökollar på fotboll.

Och sen, från ingenstans: Tequila!

Och ni vet vad som händer när tequila är inblandat, va?

ALLTING blir roligare! ...speciellt om någon får för sig

att tokfnittrandes rita fina mustascher till alla.

...och naturligtvis dyker tequilamonstret upp också.

(Notera att jag och Kensuke leker med våra tequilamonster i bakgrunden.)

Grrr?

RIKTIGA paparazzibilder!!!

(Japaner har så känsliga ögon att de måste ha solbrillor på sig

MITT I NATTEN!!!! Visste ni inte, va?)

Ni gillar min nya kappa, visst?

För övrigt funderar jag på att fråga Maki vad hon har för sorts kamera. Det blev ju skitbra bilder, juh!

Frukost 12:36

No joke: Äggröra och pulvermos med basilikasås.

Om jag skulle vara med i "Du är vad du äter" och få en hel veckas matintag upplagt för mig på ett bord skulle jag nog, helt allvarligt, bli lite rädd för mig själv.

Tack till syrran som postade hit pulvermos för att tillfredsställa mina internationella cravings.