Men....grrrfgnhhh

Fan, vad jag hatar att boka biljetter via japanska resehemsidor.
Så sjukt frustrerande och svårbegripligt.
På en av sidorna får man bara boka flygbiljetter med återresa inom 3, 5, 6, 10, 14 eller 45 dagar.
Jag vill vara borta i 9 dagar.
Hur fan gör jag dåååå?
Just nu har jag lämnat över biljettbokningen till min japanska resekamrat.
(Som inte riktigt verkar inse hur snabbt biljetter försvinner så här "nära inpå" resedatumet).
Så kan jag fixa hotell i Thailand.
På svenska hemsidor.
Fint tänkt, där.

Dag 16 - Min första kyss

Min första kyss tänker jag inte skriva om, för det är en tämligen ointressant historia.
Men bara så att ni inte blir besvikna tänkte jag dela med mig om något ännu intimare.
Något väldigt fint som två människor delar bara om de verkligen tycker om varandra...
eller i vissa fall, om de råkar vara fyra år gamla.
Jag pratar naturligtvis om att peta någon i näsan på lek.

Här har vi ett talande exempel på hur min gamla trainee från Osaka, som råkade vara med på karaoken igår, har vant sig vid den här intima ömhetsbetygelsen.

Igår...

...jämfört med för drygt ett år sen.

Ser ni?
Han ser helt tillfreds ut på karaoken.
Han kunde nästan inte vara lyckligare, skulle jag nästan våga påstå.
Man blir så stolt när de växer upp, ens trainees!
Visst blir ni nästan lite tårögda därhemma framför era skärmar?

Gårdagens karaoke

Det var ju inte tänkt att jag skulle gå på karaoke, utan bara hänga med ut och ta en öl för att fira en kollegas födelsedag. Men ölen blev till två, blev till umeshu, blev till sake och när folk började viska om karaoke tänkte jag "Så fan heller!", för det är onekligen en av de mest jobbigaste umgängesformerna som finns i Japan... Sitta där och lyssna på folk som skrålar som sjunger sämre och sämre ju fullare de blir.
Blä!

Men någonstans efter den där sakekoppen kopplade hjärnan om från: "Blä!" till
"Äh, vad gör det om jag ska upp klockan 4:30 i morgon. Det är ju födelsedag!!"
Och en timmes karaoke blev till två och jag hade faktiskt glömt att karaoke ibland också kan vara en av de bästa umgängesformerna som finns.
Folk dricker och sjunger och är glada, juh!

Sing, sing, sing

Sååå hårda

Inställt

Dagens bloggande inställt på grund av Karaoke.

Dag 15 – Mina drömmar

Eftersom tiden går lite annorlunda här i bloggen och det ibland går flera dagar mellan "dagarna" måste det således också kunna vara så att man kan klämma in tre dagar på en dag, för att kompensera. Visst?
Särskilt om man drömt så balla saker som jag har i natt.
Drömde att jag var på semester och badade.
I djungeln.
Och så plötsligt blev strömmen för stark och jag kunde inte kämpa emot,
utan åkte ner för ett vattenfall och hamnade hos en familj som bodde väldigt primitivt,
lite som en amish djungelfamilj, och eftersom det inte fanns något sätt att ta sig upp igen, så jag fick bo med dem. Vi gick på café, tror jag.
Kände mig märkligt nog helt okej med att bryta med hela resten av världen.
Kanske för att jag inte hade så himla mycket annat till val.

I övrigt drömmer jag om att flytta till New York.
Och lite om att börja plugga igen och kanske bli copywriter.
Och om att sjunga!
Hepp!

Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?

Tråkigt.
Pass!

Dag 13 – Den här veckan

Den här veckan börjar det äntligen lätta upp på jobbet.
Hittills har jag haft det ganska tufft faktiskt, sen jag blev VM.
Det har känts väldigt motigt och jobbigt stundtals,
och mycket av detta har berott på en konflikt, eller snarare en kollega som verkat nästan vara ute efter mig.
Men nu har jag pratat med min butikschef, kollegan har skärpt sig,
och det har blivit marginellt roligare,
eller i alla fall inte längre tungt och snudd på ångestfyllt att gå till jobbet.
Så man kan säga att det har varit en ganska bra vecka.
Faktiskt.

Nya blogglistan

Okej, så då har vi ett antal nya punkter på blogglistan som jag kan byta ut de tråkigaste ämnena med.
Hurra!!!

• Någonting roligt jag var med om när jag var liten
• Familjetraditioner
• Var är jag om ett år?
• Vad tänker jag på när jag vaknar en söndag och inte ska jobba?
• Glass!
• Mitt hem
• På väg till jobbet

Tack för alla bra förslag.

Och gärna med fler om ni skulle komma på någonting som ni gärna vill ha mer av!

Jul 2010

Nu är det jul, uti mitt hus...
Här har det både hunnits köpas och upp julgran och kokats knäck!
Och julmusiken står Onekligens julspellista för.
Vad har du gjort för din jul på senaste tiden?

Minigran.

De mörkare är gjorda med choklad!

Åhåhåå, nehej du!

I kommentaren till inlägget Terror på Drottninggatan skriver "R" "Vem bär ansvaret för självmordsbombarens idioti och länkar till sin egen blogg. Går man in där kan man läsa fina resonemang, så som

Det slutgiltiga ansvaret för det här vansinnesdådet ligger fortfarande på den individ som utförde dådet men det finns även andra som bör ha del i skulden. Men jag anser att regeringens invandrings- och säkerhetspolitik har en stor del av ansvaret. 

Han resonerar som så att det är Sveriges generösa invandringspolitik som ens tillåtit att den förvirrade terroristen ens befann sig i Sverige till att börja med och därför borde vi stänga våra gränser, ni vet, för att förhindra fler terroristattacker.

Förutom att det borde vara förbjudet att göra mig så arg innan jag ens hunnit käka frukost så måste jag ju undra hur dum den här "R" egentligen är?
För just det, preciiiis så enkelt är det ju.
Stäng gränserna = ingen mer invandring = inga mer terrorbrott.
Fort, ring SÄPO och berätta om din fantastiska plan!
Han är också arg för att vi släppt in en massa irakier i Sverige.
Blir så många våldtäkter och sådär, ni vet.

Jag kanske inte borde bli så sjukt förvånad över att det finns människor som, på allvar, resonerar på det här viset, men det blir jag.
Och jävligt förbannad också, över att man kan vara så enkelspårig.

Men du, R, vi kan ju säga så här i alla fall:
För att undvika att jag nästan imploderar av din dumhet före frukost nån mer gång så kanske du kan hålla dig borta från just den här irakierns blogg om Tokyo i framtiden och hålla dig till att sprida din skit på din egen.

Deal?

Terror på Drottninggatan

Jordens sämsta självmordsbombare slog visst till i Stockholm idag.
Lite läskigt, men herrejävlar vilken tur det var! Va!
Att han var en sån klant att han var den enda som strök med.

På aftonbladet.se tror Magnus Ranstorp att den lille terroristen inte var ensam.
Att han förmodligen stod i kontakt med någon form av nätverk.

Men vet ni vad?
Det tror inte jag.
Jag tror att han var väldigt ensam.
Det känns som om organiserade terrorbrott inte skulle vara lika klantiga.
Jag tycker det låter mest som en, eventuellt väldigt hatisk, och missriktad människa.

Och så tror jag också att väldigt få muslimer är arga på Sverige för de där karikatyrteckningarna.
Förutom de muslimer som inte vet skillnad på Sverige och Danmark, kanske.

Den här sablans listan dårå...

Det här med att temablogga visade ju sig vara en ganska bra idé.
Inte finurla så mycket över vad man ska blogga om gör det mycket enklare att bara sätta sig ner vid datorn och skriva.
Men jag känner lite att den ändå kunde varit bra roligare.
Vaddå "Ett ögonblick" och "Ett annat ögonblick", "Ett sista ögonblick" (någon mer än jag som tycker att det låter lite... morbidt?) "Det här hade jag på mig idag" och lite senare "Vad hade jag på mig idag?" (lite demens så här i slutet av månaden, kanske?)


Så nu gör vi så här:
Jag stryker alla saker som jag inte känner är speciellt roliga att blogga om, och så får ni som faktiskt läser den här bloggen hitta på några nya bloggidéer eller bloggtitlar som ni vill att jag ska blogga om.
Hurra, vilken bra idé!




Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Dag 12 – I min handväska

Jag har fasat litegrann för det här inlägget.
Orka ta reda på vad som bor i ens handväska, liksom.
Så jag tar kort i stället.
Jag hade 25 grejer i min väska.
Om man klickar på bilden blir den större.
Ser ni var allting är?

Dag 11 – Mina syskon

När jag var två år gammal längtade jag efter en lillasyster så mycket att jag önskade mig en i födelsedagspresent. Att ha en lillasyster att leka med som var bara alldeles ens egen!

Oh, the joy!

Ungefär så tänkte jag nog.

När min mamma lydigt födde mig en lillasyster på min treårsdag blev jag först skitglad och sen skitarg och ledsen och besviken och kanske till och med lite förtvivlad, när jag insåg att jag inte skulle få komma i närheten av gullungen och krama den och pussa på den, eftersom jag var sjuk. Gud, så arg jag var på mina föräldrar!

Det skulle alltså ta ytterligare en stund innan jag insåg att gullungen inte var en gullunge alls, utan mest ett litet skrikbylte som man inte alls kunde leka med. Ett skrikbylte som sedan växte sig större och gjorde det till vana att grabba tag i valfri grej som tillhörde mig, titta bestämt på mig och säga "Min." och vänta på reaktion. Eller börja slåss när man bråkade, och mamma inte såg, för att sedan maratonlipa när man oundvikligen slog tillbaka så att det var man själv som alltid fick skäll. Eller bestämma sig för att ta tillbaka presenter som hon gett en långt tidigare, när hon var arg. (Det där pappershuset du hade gjort på dagis som jag älskade och du tog tillbaka när jag var 9 svider fortfarande, ska du veta!)

Först när hon var runt 17-18 slutade jag känna mig som den överlägset mognare storasyrran till en barnslig liten skitunge, och vi blev lite mer jämlika. Nu är hon en av de roligaste, varmaste (jag börjar lipa här snart, ba' s'att ni vet) och tuffaste brudarna jag känner, som bott i både Italien och Frankrike, tränat MMA och senast klarat fystestet för polishögskolan.

Att hon dessutom har ett hårsvall att dö för gör ju att hon helt klart står väldigt högt på skalan över folk jag inspireras av.

Sen har vi ju de dära två andra.

Tvillingarna som bara "Tja, läget?" för sisådär ett år sedan.

Komma här och vara urgulliga och titta på en med stora ögon när man redan hade en kandidat till tidernas bästa syskon i jackfickan.

Nåväl, jag ger dem ett par år att hinna ikapp så får vi se hur det slutar.

Hela syskonskaran

Andra advent

Cyklar iväg till Kyodo, en station bort, för att se om jag kan hitta några muffinformar att baka kärleksmums i. Hittar inte bara det utan små knäckformar också.

Och julstämning.

I hundrayensbutiken.

Inhandlar ett helt litet julpaket för under 70 spänn.

Nu ska jag sätta på julmusik, städa och sätta upp min minigran.

Sen ska jag iväg till Kawasaki på glöggfest hemma hos My!

Hejja andra advent!

Det här hade jag på mig idag

Äntligen en dag då jag inte ser ut som fan!

Inte för att det gjorde någon skillnad när jag valde mina kläder i morse, men det var 22 grader varmt ute idag. Rena värmeböljan.

Och klippningen blev helt okej.

Behövde inte sticka saxen i min frisör ens en gång!

Hurra!

Klipper mig!