Allt är fullt av sand

Åh stranden, stranden.

Låt oss aldrig skiljas åt!

Åkte iväg med grabbarna i bandet jag lärt känna till stranden. (Jävligt fint det där, hur man kan nästla sig in i en grupp på nolltid.) Vi tog en minibuss från Shau Kei Wan till Big Wave Beach och möttes av det här:

NOTICE

Temporary Closure of Beach

Due to damage of Shark Prevention Net by typhoon,

this beach is now temporarily closed.

For safety, please do not enter the water.

Leisure and Cultural Services Departement

Så vi åkte vidare mot Shek O. Och efter att ha varit på båda kan jag säga att Shek O definitivt är favoriten. Så det badas, krigas med både vattenpistoler och sand, kastas frisbees och badas lite till innan jag upptäcker vad som ser ut att vara en bit av hajnätet omkringguppandes i det meterhöga vattnet. Ojojoj. Jag trotsar min plötsligt inte lika orimliga hajskräck och badar lite till. Bara för att.

Innan vi går drar jag iväg till duscharna som befinner sig utanför omklädningsrummen. Här träffar jag på ett annat slags miffo. En snubbe som står och stirrar på mig när jag duschar. Han flyttar lite på sig när han märker att jag tittar på honom men lurar egentligen ingen alls. När jag sen är på väg till omklädningsrummet står han utanför med mobiltelefonen höjd. Höjd? Ingen står väl med mobiltelefonen höjd, tänker jag, innan jag fattar vad det är som pågår. Skyler mig med handduken och tittar på honom och frågar "What are you doing?!" Han fånler till svar och gör ett försiktigt "tummen upp". Inte okej. Jag blänger på honom och kastar mig in i omklädningsrummet. Vad är det för fel på folk, egentligen? Jag tror i alla fall att han blev så förvånad att han inte kom sig för att ta någon bild, men när jag berättar för grabbarna efteråt står fem unga män redo att leta upp honom och ge honom en lektion i hyfs. Sött, men fullkomligt onödigt.

I alla fall. Vad jag vill komma fram till är att jag nu inte bara är brunare, gladare och lite bestört, men nu är allt, precis allt, fullt av sand. Hurra.