Bio i Japan är, bortsett från att det är sjukt dyrt (1800 yen= 145 SEK) en jävligt skön upplevelse.
Ingen som pratar, ingen som prasslar med godispapper, ingen som skrattar på fel ställen, sparkar på din stolsrygg och absolut inga mobiltelefoner som ringer mitt i filmen.
Igår var jag på Shinjuku Picadilly och såg The Imaginarium of Dr. Parnassus och upptäckte någonting så simpelt, men ack så genialiskt. När du köper popcorn och dricka får du dem i en sån här bricka som ni ser på bilden ovan. Den brickan kan du sedan, med ett klick, sätta fast i drickhållaren i din stol och voilà! Popcorn och dricka sjukt lättillgängligt på ditt armstöd!
Jag tappade nästan andan lite när jag stötte på det här för första gången igår.
Faktikst nästan bättre än filmen...
Efter en dag med kokosbollbak, rullbandssushi, biobesök och slutligen karoke slänger jag mig i sängen med en kopp te och en tidning. Valde den här enbart för att man får med en söt spegel med väska från MILKFED.
Imorgon tänker jag visa bilder från "chokladvåningen" i Odakyuvaruhuset.
Trängseln, gott folk, trängseln!
Labels: bio, choklad, film, kaiten sushi, karaoke
Efter två dagars partajande i sträck passar det sig alldeles förträffligt att gå på bio på söndagen. Jag tar mig till en biograf i Ikebukuro eftersom det är det enda stället som fortfarande visar Transformers. På utsidan ser biografen gammal och sliten ut. Innanför finns det en liten disk där man kan köpa popcorn och dricka (egentligen vill jag skriva "läskeblask", för det är ett ord som passar perfekt här) och popcornbehållarna finns i en enda storlek: liten.
Det är en allmän atmosfär av "gammaldags" över stället. Salongen rymmer 200 personer, men det är ett knappt 20-tal som har dykt upp för att se filmen och det stämmer bra överens med min erfarenhet av biografer i Tokyo rent generellt. Jag har aldrig sett en film där salongen varit full, eller ens halvfull för den delen, och jag börjar undra hur det kan gå ihop rent ekonomiskt. Till och med biografen på 7:e våningen i Starbucks/Tsutaya-tornet i Shibuya hade knappa 20 personer i publiken på en fredagsvisning av Rush Hour 3...
Men jag klagar inte. Tvärtom. Om jag kunde få välja skulle jag alltid gå på bio med knappa 20 personer i publiken och bara en storlek popcorn att välja på.