Dagens suraste:
Taxichauffören som svor en lång harang på kantonesiska när jag upptäckte att jag inte hade nog med kontanter och frågade om han kunde stanna vid en bankomat. Sen blev han generad när jag skulle kliva ur bilen och han insåg att jag förstod litegrann kantonesiska. JAG VET PRECIS VAD DU SA, FÖR JAG HAR LÄRT MIG SKITMÅNGA KANTONESISKA SVORDOMAR SÅ JAG SKULLE FAN KUNNA RINGA DN CHEF OCH KLAGA!!!
Hah. Surgubbe.
Fast jag orkar inte.
Ringa och klaga alltså.
Dagens mest synd om:
Pojken på tre-fyra år som ropade "Mamma...?" men inte kunde hålla sig längre än så.
Vipps! Blöt pöl på golvet.
Som tur var hade mamma och pappa extrakläder med sig.
Stackars.
Dagens hjältemod:
Jag sa ifrån (mellan fyra ögon) när min kollega, vår mest bestämda och högröstade avdelningsledare, ifrågasatte mig på ett ganska oneutralt sätt inför en annan av kollegorna som jobbar på vårt golv. Ifrågasätta - helt ok. Attackera - inte ok. Vi avdelningsledare måste fan jobba som ett team, även de som är väldigt bestämda till sin natur. Annars är vi körda. Så enkelt är det.
Dagens mest otajmade:
Det är nån jävla show utanför mitt fönster och jag har en dam- och en herröst skämtandes ikapp utanför mitt fönster. Jag vet att det är fredag, men jag tänkte gå upp klockan fem, änna.
Så: Käftuuuhn...!
0 kommentar(er):
Skicka en kommentar