Tidighora...

  

...jäpp.

bortsprungt!

Bortsprungt.

Längst ner i norra europa - Det här är sagan om de vita by

...betyder: Lär aldrig japaner enstaka ord på svenska! Ovan ser ni en helt äkta text på svenska i Tokyo. Just nu pryder den LaForetvaruhusets concept store i Harajuku och det är jag som har medverkat till den här språkliga styggelsen!

Minns ni den gången jag skrev att jag blev "scoutad" och plåtad för en japansk stylist? Jag och hans stylingassistent/lärling har hållt kontakten och ibland skickar hon mejl där hon ber mig översätta enstaka ord eller fraser från japanska till svenska. Det har ja ggladeligen gjort, och dessutom förklarat hur man använder dem/inte använder dem. Jag anade att översättningarna skulle hamna på den nya kollektionen som hennes "master" höll på med, kanske som små ord tryckta på plaggen eller nåt sånt, men jag önskar att hon, eller någon, hade kollat med någon svensktalande människa för att se om det var begripligt när de pusslade ihop egna meningar av dem!

När jag fick se det här i Marias blogg, from Tokyo with Love, i morse höll jag på att trilla av stolen i förvåning... och skam! Jag skäms fortfarande lite, men nu är jag samtidigt ganska nöjd, för nu har jag plötsligt fått förklarat mysteriumet med helknasiga formuleringar på svenska/engelska tryckta på alla möjliga saker i Japan. Fast jag måste säga att jag är lite chockerad... det är ju inte som om det är ett pyttelitet ord på nåt främmande språk nånstans, det är ju liksom kollektionens namn...

För den som inte lyckas lösa mysteriet tror jag att det ska vara nåt i stil med:

Vilse

I hjärtat av norra europa - Det här är berättelsen om de vita skogarnas vita by

Och vad som inte framgår här är att det är sjukt poetiskt på japanska, vilket helt går förlorat i översättningen som bara blir mysko.

Blogger vill inte lägga upp några bilder, så klicka er vidare till Marys blogg om ni vill se och förundras själva.

För den som är intresserad, och kanske råkar befinna sig i närheten av LaForet, kan det vara intressant att veta att Yu-Ya (stylisten som varit med och skapat kollektionen) hade svenska, trollska skogar fulla med älvor och andra mystiska väsen i tankarna när han gjorde den... och ja, jag är sjukt nyfiken på att veta hur plaggen ser ut!

Cykel+Shimokita=Vilda Västern och Rosor

Jag älskar att min cykel pajjade. Bakhjulet vill inte vara med längre och jag orkar inte ta reda på exakt vad som är fel så jag slänger in den till de lokala cykelgubbarna. 60 pix och 20 minuter senare är den fixad. Cykelgubbarna måste ha gjort nånting mer än att bara fixa hjulet, det har aldrig förut känts så lätt att ta sig fram med cykel och jag flyger fram över gatorna. För att fira bestämmer jag mig för att se om jag kan cykla till Shimokitazawa, mitt andra favoritställe förutom Shibuya. Jag som alltid tänkt på Shimokita som ett slags Tokyos Haga, ett myskvarter, hittar en skylt som antyder att det kanske är lite mer åt vilda västern hållet


Det visar sig att jag inte bara kan cykla, det tar dessutom knappa 45 minuter, vilket gör det marginellt snabbare än att ta tåget. Jag kunde inte vara nöjdare. Eller jo, kanske om jag bodde i Shimokita. Springer in på Opt Label, en glasögonaffär, som jag frekventerat på sistone, jag ska samla glasögon har jag bestämt, och efter att ha provat mig igenom halva deras sortiment för kanske tusende gången bestämmer jag mig till slut för det här nördromantiska paret tonat lite i lila med diskreta blommor på skalmarna. Det är inte förrän jag kommer hem och någon påpekar att blommorna är rosor som jag inser att jag inte gillar rosor. Finns det egentligen någon blomma som är lika överskattad som rosen? Tvi! Det är därför jag ser så uppgiven ut på bilden också...