Nu när jag har passat på att umgås mycket med familjen har jag för första gången sett den nya generationens arabiska filmer. Filmer som skulle kunna misstas för Hollywoodproduktioner, med exploderande bilar och allt(!), med en väsentlig skillnad: perspektivet. Bush porträtteras av en Bush-look-a-like med de karakteristiska smala ögonen och det där konstiga, konstiga skrattet och sitter, till exempel, vid ett tillfälle och regisserar en al-Qaidavideo. Han blir även utfrågad om de där kärnvapnen Irak påstås ha haft utan att kunna presentera ett tillfredsställande svar.
Jag såg också en trailer för en kommande biofilm. Det klassiska: hjälten springer och hoppar över ett hinder samtidigt som någonting exploderar bakom honom. Filmen utspelar sig i Palestina där hjälten försöker överleva trots en del amerikaners vilja att spränga allt och alla i luften. En liten kontrast till filmerna där man ofta visas motsatsen. En onyanserad bild av någondera av parterna är förstås aldrig fantastiskt, men det hade varit intressant att se en film där amerikanerna var det hinder som hjälten konstant måste överkomma eller överlista... för omväxlings skull.
0 kommentar(er):
Skicka en kommentar