måndag, juli 20, 2009

Det är inte det att jag inte gillar håret...

Ozzy inser att när någon har klippt sig helt galet, alternativt färgat håret helt tokigt, sådär så att det bara var bättre förr, att man ska vara snäll sådär i början. Så att de inte börjar gråta, eller dränker sig själva i badkaret eller så...


Men ni vet väl att man så småningom borde säga till dem hur landet ligger?
När det har gått nån vecka eller så...?

Det tog mig ungefär ett dygn att komma över "skjuta sig själv i huvudet"-perioden, och jag har redan planerat nästa etapp. Helt blont (bort med det orangea som blev missfärgat eftersom jag hade rakpermanentat det främre håret) med rosa toppar. Ja?

Och sen, till hösten, kör vi antingen vitt/silver eller tillbaka till svart. Blåsvart kanske.
Det är lika bra att ta tillfället i akt och leka av sig nu när jag ändå förstört håret genom att bleka det. Sen kanske det får räcka med den här frisyren, kort bak, långt fram, som jag har haft i två år nu, också.... Vi får se hur det blir...

3 kommentar(er):

Jakob sa...

Att skjuta sig i huvudet är aldrig bra för frisyren. Man kan förstöra sin hatt också om man är oförsiktig.

Erik sa...

Oh, jag minns en indiefilm som heter Missa! där en tjej tar livet av sig i slutet. Skallskott. När hennes psykotiska strul för kvällen hittar henne är det voice-over av hans tankar: "Mia har färgat håret igen. Rött."

Anonym sa...

Det känns som att du passar bättre i mörkt, svart då, än blont faktiskt! Även om allt klär en skönhet ;)