...Idag stängde jag butiken med en tjej som precis klarat sin Floor Manager träning.
Vi gick tillsammans en stund och jag sjöng "Så göra vi när vi stänga ner butiken..." för henne, eller... inte sjöng, men... ja, förklarade. Ni fattar.
Och sen när vi gick mot tåget gav jag henne "Och vad det än skulle vara: Fråga. Anytime. Om vad som helst. Och fråga vemsomhelst för den delen. Alla har nog den där perioden av mild panik från första tiden som riktig avdelningsledare färsk i minnet."-talet.
Hon kramade mig hejdå när mitt tåg kom.
Det är här ni trillar baklänges från stolen av förvåning eftersom:
1. Japaner kramas inte.
2. Även om vi jobbat ihop var det här nog första gången vi snackade med varandra i mer än fem sekunder, så man kan inte säga att vi känner varandra väl...
3. Japaner kramas inte!
Men hey, det är inte varje dag man får gratis kramar på jobbet, och de väger ju nästan upp för att det regnar...
5 kommentar(er):
Är det inte såna dagar man skiter i att det regnar och att cykeln forslats bort (igen) och skuttar hem lycklig som en anka i regnet?
Om jag jobbade med dig skulle jag krama dig varje dag! Gratis!!
Nu måste jag ställa en relevant fråga, varför kramas inte japaner?
:D
Lloyd Christmas, jag vet inte exakt hur det kommer sig att japaner (och med japaner menar jag nog Tokyoiter) inte kramas.
Kanske härstammar det från när ninjor/geishor/samurajer inte kramades för att det inte är acceptabelt att släppa folk så nära inpå en/ens kimono blir skrynklig/man spetsar varandra med sina svärd av misstag, kanske är det för att det finns så lite utrymme att man är rädd om det lilla man faktiskt har...
Men jag vet att om man råkar göra misstaget att krama en japan så känner de sig först sjukt obekväma för att sedan, om man gör det upprepade gånger, själva vara de som ger en helt awkward kramar.
Heheh.... De vet liksom inte hur de ska förhålla sig till fenomenet kramar riktigt...
Men testa.
Krama en japan och se vad som händer.
Skicka en kommentar