På väg hem från jobbet, vid Harajukukorsningen, springer jag på en gammal kollega som flyttade hit från Sverige för att jobba för H&M, men nu jobbar inom ett helt annat område.
Vi bestämmer oss, innan ljuset slår om till grönt att hänga en stund och hamnar på en thairestaurang.
Han berättar att han har som nytt mål att prata med en främling om dagen.
Men tydligen är det knepigt med tjejerna.
Att säga nåt i stil med "Snygg väska... vart har du köpt den nånstans?" skrämmer slag på de flesta brudar, och vi ägnar en stund åt att försöka hitta den perfekta inledningen för att börja småprata med en främmande tjej utan att hon får för sig att man tänker yxmörda henne eller så.
Till slut kommer vi fram till en kombination som kan fungera. Man inleder med ett avväpnande: "Ursäkta, vet du vart närmaste Lawson ligger?" och sen, när de svarat och man nästan är på väg därifrån hejdar man sig litelitegrann innan man säger "Snygg väska förresten, vart har du köpt den...?" och har man tur kan man prata en liten stund om väskan, eller vart de köpt den eller nåt helt annat, och sen kan man pricka av sin kvot av "småpratande med främling" för dagen och gå vidare. Kolla, så här såg han ut när han pratade. Och vad har han i handen förresten? Är det inte en H&M-påse?
Han provade senare också, och det gick helt strålande. De två tjejerna han började prata med sprang inte alls sin väg utan väntade nästan på att han skulle säga nåt mer innan han gick... men det kanske inte går att mäta om man är i sällskap med en tjej när man börjar prata med folk som kille. Så här: Ensam kille Kille+tjejkompis
FÖRTROENDEPOÄNG FÖRTROENDEPOÄNG
-25 +500
2 kommentar(er):
Haha! Vem vill inte prata med en sån vinnare som Jespaah...? Kul att ni sprang på varann!
Äh, lätt, åk till Roppongi under nattetid. Då kommer en massa människor fram och vill prata med dig. Olika nationaliteter som dessutom erbjuder massage medan man samtalar. Man behöver liksom inte antränga sig för att prata med en okänd person. Jag tycker det är jättetrevligt!
Skämt åsido, bra grej det där! Om det är något man bör sprida här i Japan är det konsten att prata med folk man inte känner. För att generalisera, japaner måste vara det mest socialt inkompetenta folket bland alla folk i i-länder i världen.
Man tycker dock man kan våga sig på lite mer utmanande första ord. Som en A-lagare i Gävle sa en gång till mig när jag gick förbi; "Hörrö grabben, ha'ru ett ovärpt ägg?"
Det ledde faktiskt till ett kort samtal.
Skicka en kommentar