「KOARA」

Ni får ursäkta att jag är en sån tråkig bloggare. Jag har fullt upp med förberedelser inför resan och att undvika att packa. Finns det nåt tråkigare än att packa? Och på det här sättet också? På "akta-så-du-inte-glömmer-nåt-för-hit-kommer-du-aldrig-igen"-sättet när man har haft 10 månader på sig att sprida ut sig liksom...

På tal om att byta ämne: Sayonara partykvällen blev en smärre succe. Det började dock lite illa eftersom regnet inte var vanligt regn utan tyfonvarningsregn, någonting jag helt hade missat, och många lämnade återbud i sista stund (vilket är helt förståeligt, jag var nästan på vippen att lämna återbud... till min egen fest, mind you...).

Det blev först god mat i gott sällskap och sen två olika klubbar. Den första, Koala (eller "Koara" som det faktiskt står att den heter), var helt ny för mig och det var sjukt synd att jag inte hittade den förrän min sista helg i Tokyo (fast tur att jag hittade den över huvud taget). Precis som favoriten i Shinjuku, Oto, så är den här klubben pytteliten, jättehemlig och har sjukt bra DJ:s. Musiken är elektronisk, ingenting jag skulle ha i öronen på tåget, men perfekt på dansgolvet, och övergångarna i musiken är så snygga att man nästan börjar lipa. Jag ångrar att jag inte tog reda på vilka DJ:s det var. Och det riktigt, riktigt fina med den här klubben är att när du står på det 20 kvadratmeter stora dansgolvet och dansar och njuter av de grinsnygga övergångarna upptäcker du efter en stund att du inte får ont i öronen alls trots att musiken är hög. Och efter ytterligare en stund upptäcker du att ljudet är så sjukt balanserat att du till och med kan höra vad din kompis säger, inte skriker, två meter bort. Det går alltså att prata över musiken. Sånt gör mig så lycklig att jag går upp i limningen. På riktigt.


Här går man in... Hemligt.