Hjälp mig, jag är livrädd.
I morse när jag skulle gå hemifrån hittade jag inte mina nycklar. Ingenstans var de, vilket kändes osannolikt eftersom jag bevisligen hade tagit mig in i lägenheten med dem kl 21 kvällen innan. Jag fick till slut impulsen att öppna dörren och se efter om de satt kvar i nyckelhålet. "Vilken tur!" tänkte jag, samtidigt som jag inte kunde låta bli att tycka att det var lite läskigt att vem som helst hade kunnat trampa in här under natten när jag låg och sov. Jag tänkte inte så mycket mer på det förrän jag slog på tv:n idag och slötittade på slutet av ett Oprah-avsnitt som handlade om instinkter och hur man gör sig själv en björntjänst genom att avfärda dem som befängda när det gäller ens egen säkerhet. Gästen som var hos Oprah var en kvinna som hade fått känslan av att nåt var skumt i hennes lägenhet "Var inte den lampan tänd när jag gick hemifrån?" och såna saker, som till slut hade satt upp en kamera i sin lägenhet. Kort därefter, när hon pluggade in den i sin laptop hade hon fått se en, för henne, helt främmande man öppna dörren till hennes lägenhet och sticka in huvudet. Mannen hade gått in, betett sig allmänt mystiskt med hennes underkläder för att sedan sätta på sig dem och tillfredsställa sig själv innan han tog av dem, la tillbaka dem och gick därifrån. Ok, disturbing. Och så tänker man på vad som kunde hänt om hon plötsligt kommit hem en dag för att hitta honom där...
Sen går jag till gymmet och gör tusen saker och lever vidare mitt liv en stund. Och nu är det läggdags. Och jag hade nycklarna i nyckelhålet hela natten. Och även om de inte är där nu... fy fan vad obehagligt det känns. Dessutom finns det extranycklar till den här lägenheten...
Och han, den där på Oprah, som sa att man inte skulle avfärda sina obehagskänslor för lätt. Och obehagskänslorna som bara växer och växer när jag ligger i sängen. Näe, det går inte. Går upp, gillrar ljudfällor vid dörren, slår 112 på mobilen och lägger den vid sängen, funderar på om jag har några vapen tillgängliga... Inser att jag inte kan sova med öronproppar i, även fast grannarnas tv står på så högt, vilket innebär att jag inte kan somna än... Ok. Nu försöker vi sova. "Ingen kommer döda dig i sömnen" försöker jag övertala mig själv. Funderar på hur mycket det egentligen skulle hjälpa om jag fick 15 sekunders förvarning ifall nån verkligen öppnade dörren när jag låg och sov. Skulle jag hinna vakna? Komma ihåg varför det låter från dörren mitt i natten? Komma ihåg att jag har en mobil som bara väntar på att ringa farbror polisen? Och vart skulle jag egentligen ta vägen? Från ytterdörren till min säng är det fem steg. Sex, om man har korta ben. Så jag ligger i min säng och är livrädd. Aningen irrationellt, men tänk om jag faktiskt dör i natt? Det här är inte Tokyo. Jag har inte samma sorglösa inställning till döden som jag hade där.
Fan. Klockan blir bara mer och mer. Men det hjälper ju inte mig. Det är svårt att resonera med mig själv när jag är sån här... Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på för att övertyga mig själv om att ingen vill mig ont och att jag kommer överleva natten.
Hold me?
4 kommentar(er):
Det är nog rätt lugnt.
För att överleva natten föreslår jag att du gör något konstruktivt. Dra snören genom hela lägenheten, så det blir ett enda stort spindelnät av blått garn. knyt sedan upp varenda sak du har i kökslådorna i nätet, dra med madrassen in i badrummet, lås badrumsdörren och sov gott.
Hah, du trodde väl inte att jag bara gav upp och somnade i ren utmattning heller?
Jag hade inget snöre men planen var att resväskan skulle tippa det skramlande tvättstället, samt fördröja eventuellt intrång om någon öppnade dörren.
Och så la jag faktiskt ett vapen under madrassen.
Nog för att jag vet att jag är aningen paranoid, men det hade varit jävligt surt om någon, mot all sannolikthet, faktiskt hade tagit sig in hos mig på natten och jag hade vaknat och endast varit i stånd till att tänka "D'oh!"
Men som ni alla kan se överlevde jag natten... phew!
Så... tänker du fortsätta rigga fällor och ha vapen under kudden, eller accepterar du att den eventuella nyckeltjuven inte kommer komma eftersom han inte tog chansen direkt?
Självklart kommer jag inte sluta rigga fällor om nätterna bara för att det inte kom nån mördare idag.
Precis som en ninja skajag alltid vara redo för angrepp och precis som ninjorna i Iga-Ueno ska jag göra så att man inte kan smyga sig in här när jag sover. Någonsin.
Förstår inte varför jag aldrig tänkt på det här förut!
Skicka en kommentar