Stackars, stackars lyckost mig (eller: Det handlar om inställning)

Jag kommer antagligen missa allt förarbete och öppningarna av våra två butiker i Tokyo på grund av att det tar så lång tid att fixa visum till mig.

Förutom att det är hemskt synd om mig och allt det där, betyder det också att jag sannolikt kommer skeppas över till Hongkong för att fortsätta min träning där. När jag först fick höra det, för några månader sedan var min första tanke: "Fy fan, åka till Hongkong helt själv utan att känna en jävel. Kan inte hälsa på familjen i Sverige. Får inte åka till Japan trots att det ligger så nära." och min andra: "Fast fan vad cool. Jag får åka till en plats jag aldrig varit på förut och lära känna en massa nya människor, se ett nytt H&M som kommer vara mycker mer likt de som kommer finnas i Tokyo. Plus att jag kanske lär mig några fraser på kinesiska!" 

Så är det i alla fall... Hongkong nästa verkar det som.