onsdag, december 24, 2008

Sunk-Rim

Jag sov i mina kläder i natt.

Sov i mina jeans, med ringar på fingrarna, klocka på handleden, halsband runt halsen, all metall jag brukar ta av mig vid slutet av en dag fick ligga mot huden och skava i ett dygn till. Till och med strumpor hade jag på mig när jag sov. Och en stor jävla lånad munkjacka...
Jag hade somnat mitt i Heroes på yttersta kanten av en madrass i en gammal industrilokal.
Vaknade av att Gitarristen, som också är min gitarrlärare, försiktigt tog av mig glasögonen och la dem på fönsterbrädan.
Mumlade fram ett tack och vände på mig så att jag inte tog upp mer än 30 centimeter av madrassen som låg på golvet där Trummisen däckat för längesen.
Sen vaknade jag sex timmar senare och kände mig aningen sunkig.
Fast på ett härligt sätt.
Det gör jag fortfarande.
Känner mig... lite som en pojke faktiskt.
Nej, inte så jävla PK, jag veeet, men det är ju för fan sant!
Grabbigt och ofräscht och jävligt skönt var det.


2 kommentar(er):

Loidor sa...

Min tanke var snarare "festivalare - fast inomhus!" än grabbighet, men okej då. Grabbighet it is.

Vidare är semiofräschhet (sova i kläder men fortfarande lukta okej) bra för medvetandet, tror jag. Man brukar bry sig lite mindre om saker som vattenpölar och sånt de dagarna.

XOXO sa...

Du ser lite grabbig ut på bilden faktiskt. Lite mer rock'n'roll à la "i-don't-care-what-you-say-i'm-freakin'-awsome-kind of way. Kör hårt för fan!!