Nu får det vara nog.

18.01 på en lördag förvandlas Oslo till en spökstad. Jag kan leva med att affärerna stänger, men caféerna? För att inte tala om söndagarna då alla affärer är stängda och det fåtal caféer som har öppet är konstant fullpackade. Snälla norrmän och -kvinnor... vad gör ni på helgerna egentligen? Ligger alla hemma med baksmälla, nerdragna persienner och grymtar hela söndagarna långa, varje söndag?

Jag har försökt se det positiva i att bo i Oslo. Det fina med den långsamma takten, att staden, som ska föreställa en huvudstad, är snäppet mindre sömnigt än Arvika, den rena luften, närheten till hemstaden, etc i all oändlighet, men nu går det fan inte längre! Ge mig mina grå skyskrapor, neon, dygnetruntöppna klädbutiker, så mycket folk att det inte går att ta sig fram på gatorna, smockfulla tåg, ramenshops i varje hörn och ordentliga klubbar!

Ge mig framförallt tillfredställelsen av att bara gå runt på gatorna och vara nöjd med det. Att se någon gå gatan ner i så egen stil att man myser för sig själv resten av dagen existerar inte här. Jag är less nu. Ge mig mitt Tokyo.