Kackerlackskaraoke.

Efter vår sköna förmiddag med bad och massage var det sagt att vi skulle gå på karaoke. Det är ju oacceptabelt att åka till Japan och inte går på karaoke! Så vi möttes i Shibuya och Hiro, min svenskaelev som jag ärvt av Ponchan, slöt också upp. Vi hamnade på ett karaokeställe med väldigt få engelska låtar, så vi gjorde något som jag tror sällan görs i Japan. Vi bad om ursäkt och bytte ställe till ett som hade massor av engelska låtar.

Vi bokade in oss för en timme, men stannade i en och en halv. För första gången sedan jag kom hit var det helnykter karaoke. Det är inte varje dag det händer!

Tio minuter innan vi var tvungna att gå ser jag en svart fläck ovanför dörren. Och den rör sig. Det är en kackerlacka av en storlek jag aldrig sett förut annat än på tv. Vi har inte kackerlackor hemma i Sverige och visst, jag såg kackerlackor förra gången jag var i Japan, men de var små. Den här jäveln var american-sized.

Så länge kackerlackan satt stilla var det lugnt, men när den rörde sig på det där äckliga, ryckiga sättet som de gör gömde jag mig lite diskret bakom Catta för att slippa titta på den. Hon undrade ett tag vad det var för fel på mig, men sen såg hon den också. Jag vet inte vad det blev av den, men vi sjöng klart våra låtar och gick därifrån.

Sen, när jag skulle sova, låg jag och tänkte på att det skulle finnas massor med kackerlackor till sommaren, och om jag sover på en futon på golvet är det inte så svårt för dem att krypa ner i sängen med mig. Huuu