En gång, när jag fortfarande var i Tokyo, var jag jävligt sugen på att starta en fin blogg med fina grabbar som hade fina kläder på sig, men förutom att jag insåg att jag skulle behöva en mycket bättre kamera började jag flytta runt en massa och andra grejer tog upp min tid, så jag la den idéen på is.
Idag, när jag träffade Love på stan, önskade jag verkligen att jag hade skaffat den där kameran och startat den där bloggen. Förutom att allt han hade på sig var skitfint hade han ett par stickade vantar med hål för tummen "För, du vet, det är så jobbigt att skriva sms med vantar på. Hihi." Och jag jag höll inne med det "Iiiiiiiiihhhhhh!!!" som jag ville ropa åt hans fiffighet och färglada kläder. Han verkade inte veta hur fin han var, och det var nästan det finaste av allt...
0 kommentar(er):
Skicka en kommentar