Det är en underlig känsla när det är lika naturligt att titta på folk som går över Shibuya Crossing som att gå runt i ett relativt folktomt Biskoposgården där endast barn av olika nationaliteter är ute och leker. (Dock inga svartåriga och snedögda sådana...)
De här världarna existerar parallellt. Shibuya Crossing finns fortfarande, men det är inte längre en kvarts tågresa bort, precis som att affären runt hörnet funnits hela tiden jag varit i Tokyo, bara inte fem minuter bort.
Jag har varit hemma i Göteborg i kanske 6 timmar...
Jag är rastlös.
Hör av er och kom ut och lek om ni är lediga!
måndag, juni 25, 2007
Labels: göteborg, parallella universum, rastlöshet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentar(er):
Vi måste träffas. Det hör jag...
Jag vill leka! Och jag finns bara 10 minuter bort ;) men ledig är jag bara ibland...vi kan messa om saken!
hej Rim,
Har du hört Maia Hirasawa som är ganska populär i Stockholm nu?
Det regnar i Tokyo...
Hälsa Gbg!
/t
Skicka en kommentar