Slagsmålsklubben.

Och visst blir det en lång natt när man möts klockan 22.

Vi drar till Vuenos i Shibuya där jag var med Bög-Martin, mest på grund av lathet. Jag orkar inte leta upp andra klubbar. Jag får vänta på Kanako en halvtimme vid Hachiko och under den här tiden kommer en man, eller mer "gubbe" till utseendet, "man" associeras kanske lite mer till en normalattraktiv person, eller... skit samma... en "gubbe" i kanske 40-årsåldern fram till mig 3 gånger och försöker prata med mig. Det konstiga är att han knappt säger någonting. Ställer sig bredvid mig och typ... hmm... det är svårt att förklara, men innebörden är tydlig. Men eftersom han inte egentligen säger någonting är det svårt att avvisa honom ordentligt... mycket märkligt.

På klubben spelar DJ Tomoko. En skitsöt brud med långt svart hår och en förmåga att välja hip-hop låtar som inte egentligen är dansvänliga. Mycket rappande och väldigt lite gungiga beats och jag tänker: "Är du korkad, eller?" Men är man hiphopfantast och bara har gått på klubb för att höra "riktig" hiphop jättejättehögt (och sjukt dåligt balanserat ljud) och stå och gunga fram och tillbaka och tänka "yeah", så är man i himmelen. Jag går dock på klubb för att dansa och är således ganska oimponerad.

Jag och Kanakel sätter oss vid ett bord och blir genast överfallna av tre japaner som pratar engelska. "We're from L.A. You guys know L.A.?" Insikt: Japaner som låter som jänkare är inte riktigt lika roliga att prata med.

Lite senare, när jag och Kanako går upp till baren på övervåningen (ordet "bar" är också rätt vilseledande, det är med som ett hål i väggen. Ah! Faktiskt som om någon tagit en garderob och gjort om till bar), utbryter slagsmål i trappan vid borden där vi just suttit.

Jag tittar fascinerat på när vakterna försöker hålla isär två japaner. De är små, men ack så starka. Jag har varit ute i princip varenda helg sen jag kom hit, och jag har aldrig hittills sett någon ens bli stött på fyllan. Alla blir glada och vänliga. Jag började tro att slagsmål faktiskt inte förekom alls.

Klockan 4 tröttnar vi på klubben och går därifrån. Tågen har inte börjat gå än och vi är hungriga så vi sätter oss på McDonalds. Jag kan överraskat meddela att Tomato Grilled Chicken-burgaren faktiskt är... god! Smakar typ som... riktigt mat och inte papp!

Kvällen är inte riktigt slut där dock. På väg till tågen, precis innan Shibuya Crossing ser vi en kille som typ drar i sin brud. Hon verkar lite less på honom. När han tar han ett tamt nacksvingsgrepp på henne och hon gnyr "Sluta, sluta" vänder jag mig om (för då har vi redan hunnit gå förbi dem) och ser att hans grepp hårdnar och det inte alls verkar vara på skoj. Innan jag vet ordet av säger jag, på bästa yakuza-japanska, "Vad i helvete håller du på med?!" och han släpper henne i pur förvåning ser det ut som. Bruden som han höll fast finner sig snabbt och småspringer förbi oss mot stationen. När jag och Kanako vänder oss för att börja gå igen, finner även han sig och säger: "Nani...?", som vanligtvis betyder "vad?" men som i det här fallet tydligt betyder: "Vad sa du, din hora? Tro inte att jag inte kan ta dig också." och jag tänker: "Shit, nu åker vi på spö." Men han kommer inte efter oss.

En väldigt underlig natt i sanning, med många "aldrig hänt förut"-scenarion. Men den var i alla fall inte ointressant.