Jag cyklar till affären och handlar. Den stora affären som ligger vid stationen, men som nu har flyttat lite längre bort så man inte orkar åka dit om man inte måste ha exempelvis ett storpack ansiktsservetter. Köper en glass till mig själv också som jag tänker äta upp när jag kommer hem. Tanten i kassan frågar om jag vill ha lite torris till glassen. "What the...?" tänker jag, men säger "Ja, tack!". Hon ger mig en polett som jag stoppar i en liten maskin som spottar ut lite torr is som jag sedan häller över i en liten plastpåse och slänger in med glassen. Sen cyklar jag hem, packar upp allting, slänger glassen i frysen och när jag inser att jag håller en liten plastpåse med torris i handen flinar jag från öra till öra.
Riva, riva, riva. På med vattenkranen. I med vatten i plastpåsen. Yaaaay!!! Mystisk röööök!!! Jag svär, jag har roligt åt det i minst en kvart (och jag skulle haft roligt mycket längre än så om det inte vore för att isen smälte). Och sen ler jag ännu mer när jag inser att det är Halloween om inte alltför länge. Undrar om man kan köpa bara torris i affären?
fredag, augusti 24, 2007
Labels: glass, service, Tokyo, Tokyo quirks
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar(er):
Vad du än gör Rim, ta inte i glassen med bara händer. Det gör skitont! Man förstår hur Wesley Snipes karaktär måste ha känt sig när Sylvester frös ned honom i Demolition Man... och sen krossade honom i småbitar. Krossa inte ditt finger i småbitar om du råkar frysa ned det med torrisen.
Förövrigt, Jonatan OCH Fredrik kom hem en dag och var eld och lågor över att Jonatan hade pressat torris i handen på Freddie, som fick en liten frysskada p g a det. Kul att bägge tyckte det var häftigt...
Skicka en kommentar