Ungefär så här trevligt har man i Okinawa:

Besvikelsen över att Papa-san outade min blogg har börjat lägga sig. Kanske har kidsen redan försökt hitta den, men mötts av en stängd sida som kräver lösenord (precis som så många andra igår) och gett upp. Vi får se hur det blir...

Och nu över till ett annat ämne. Edo ska åka hem till Sverige imorgon och därför blir det såklart träffas på izakaya och skåla med alla som vill säga "hejdå". Det blir en izakaya i Shinjuku med Okinawatema och i princip all mat som beställs in har jag aldrig smakat förut. Vad sägs om till exempel det här:



Vad kan det tänkas vara, tro? Det är såklart sjögräs, som allting annat! Jättekonstigt sjögräs som doppas i soja och sen stoppas i munnen och de där bubblorna sprängs mellan tänderna och sjögräset smakar lite syrligt. Gott är det i alla fall. Och kontentan är att jag har sådär vansinnigt trevligt, precis som jag alltid vill att ni ska tro att jag har. Träffar massa folk jag inte sett på länge (Rino, Haruka, Chinatsu, Kenji(!), Bin-kun och såklart Edo...) och dricker en massa öl, som jag inte heller gjort på länge, och mest... har det gött.

Och bara för att kvällen ska bli extra fantastisk klarar jag mig förbi ett ställe i "Trauma Center - Under the Knife", som jag fastnade på innan jag kom till Japan, när jag sitter på sista tåget hem och salongsberusad spelar på mitt Nintendo DS.