De har inga deltidskurser på Ponchans gamla japanskaskola längre. Bara svindyra heltidskurser. Jag kollar runt på lite andra skolor, men alla verkar så dyra och långt borta och jag orkar inteeeeeee! Det här är ett drag jag hatar hos mig själv. När jag har bestämt nånting och det verkar som om det plötsligt är mycket mer jobb än att bara ringa och säga: "Hej, jag vill börja hos er." blir jag alldeles matt och tänker att jag inte pallar. Pallar inte att lägga energi på att leta runt. Vill att det bara ska vara klart. Färdigpaketerat. Varsågod! Men eftersom det är ett drag jag inte gillar hos mig själv så måste jag såklart jobba på det genom att sätta mig ner och ödsla en hel dag på att jämföra japanskaskolor i Tokyo och sedan bestämma mig för en. Och if all else fails får jag fortsätta med min en gång i veckan-kurs och kanske läsa den dubbelt på en annan veckodag (det är alltså inte en fastställd kurs, utan man läser lite som man vill och då kan jag lägga till en extra dag bara) samt börja samla mina japanska vänner till fika mycket, mycket oftare. Kanske också köpa en ny wordtank eftersom jag hade sönder min för tusen år sen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentar(er):
Fördelen med att dem är dyra, är att har man väl betalat tar man sig fan dit även om de ligger på andra sidan staden :)
Var tog alla känsordsprefix vägen? :O
Haha, kuksant, mannen...
Skicka en kommentar