Ytliga bekanta - en studie i hur man umgås... med dem.

För en tid sedan skrev jag om ytliga bekanta, och hur lätt det var att skaffa sig vänner i Tokyo som man sedan kunde okynneshänga med när man hade tråkigt.

Tanken var, just den dagen att jag skulle träffa Calle, som ursprungligen är kollega (kompis?) till min bror Ponchan, men så blev det tyvärr inte då han ställde in några timmar innan vi skulle träffas pga bakfylla. (I Tokyo en helt godtagbar ursäkt.) Så det blev ingen studie i hur man umgås med ytliga bekanta.

Den kommer nu istället!

IDAG har jag umgåtts med Calle, ytligt bekant och ursprungligen kollega till Ponchan. Vi träffades i Shibuya, och tanken var att vi skulle åka till en stadsdel som ingen av oss varit i tidigare. Jag hade tankarna åt Shimokitazawa-hållet. Där finns det säkerligen många fina affärer som bara väntar på att jag ska trilla in i dem och hitta en hatt som matchar min klänning som jag ska ha på min kinesiska väns bröllop nästa helg!

Idag blev det dock inte riktigt som det var tänkt. Det blåste och regnade när vi träffades, och ett regnigt Tokyo, kan jag säga er, är inte mycket att hänga i julgranen. Det är inte som om man kan gå runt i Nordstan direkt, och det kändes lite väl jobbigt att sega sig ut till någon okänd stadsdel och frysa.

Så när vi gått runt i Shibuya en stund och typ kollat i Bic Camera kläcker Calleさん den mest genialiska idéen någonsin: Vi går på bio. Skitsmart!

Vi hittar en biograf som kör fyra filmer. Två går inom en timme. "Doraemon" (tecknad japansk figur) och "Dreamgirls" (ingen aning vad den handlar om, men den har Beyoncé i huvudrollen). Så vi bestämmer oss för Dreamgirls och går runt och tjurar i glasögonaffärer och sånt en trekvart i väntan på filmen som faktiskt visar sig vara bra. Aaaningen lång, men svängig musik rakt igenom. (Dock hade de gott kunnat skippa "nu-brister-vi-plötsligt-ut-i-sång-som-om-det-var-en-musikal"-delarna.) När vi kommer ut har det mirakulöst nog slutat regna!

Vi käkar lunch på Royal Host där man kan beställa typ bara en stor bit kött. Skitbra, inga kolhydrater. Men när det blir "bara en stor bit kött och en jordgubbsparfait med glass, grädde, chokladkakbitar och jordgubbar" vet jag inte om det gör någon skillnad.

Sedan går vi tillbaka till glasögonaffärerna. Sjuuuukt mycket roliga bågar här. Jag är jävligt sugen på ett knallrosa par som jag såg. Helt allvarligt! Så jag kommer nog köpa glasögon här inom en snar framtid om jag har råd.

Ok, så summan av kardemumman, så att säga: Att umgås med ytliga bekanta är som att umgås med vänner. Man vet kanske inte vad deras mamma heter, vart de gick på dagis, eller ens när de fyller år, men det går tydligen lika bra ändå!!! Shocking!!!