Pojkvännen har varit i Tokyo mindre än två veckor. Under denna tid har det shoppats så det står härliga till. Mest kläder och prylar till honom, men även jag har blivit lite smittad av impulsköpsbeteendet. I hans fall är det ursäktligt, det han köpt går antingen inte att få tag på, eller så är det mycket dyrare, hemma.
Idag nådde konsumtionshetsen sin kulmen då jag impulsköpte en ipod nano och typ en miljard onödiga tillbehör och Pojkvännen köpte två par skor, det hade blivit tre om de sista funnits i rätt storlek, ett onödigt dyrt linne på 109-2 och en Gameboy Micro. Han har redan ett Gameboy Advance och ett DS, men det här var alltså prylnörderi av högsta klass.
När vi hade shoppat klart mådde jag lite illa. Så mycket saker. Så mycket saker man kunnat leva utan. Så mycket pengar som kunde gått till bättre saker. Shoppingångest kallas det visst. Det är inte så att jag sitter och ångrar inköpen på det sättet att jag känner att jag köpt någonting som jag inte kommer använda, eller köpt någonting som jag egentligen inte ville ha, men jag äcklas av det här "Jag måste bara ha den här prylen/skorna/skjortan/sminket, för det kommer göra mig lite lyckligare." Det är så själviskt och fult och osant.
Nu måste jag avgiftas. Programmeras om från "Jag måste köpa den här Saken NU, för att den är fin och för att jag kan", till "Jag MÅSTE egentligen inte köpa någonting alls för det är inte Sakerna i mitt liv som gör mig lycklig".
tisdag, maj 08, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentar(er):
Grattis Rim! Du växer ur tonårsperioden.
t
Haha, det handlar inte så mycket om tånorsperiod som det gör om överkonsumerandet som lätt drabbar en när man kommer hit.
För två år sedan var jag i Tokyo i två månader och hade sparat så mycket pengar att jag i princip kunde köpa allt jag ville. Det blev lite jobbigt sen när jag kom hem igen och upptäckte att det var svårt att helt plötsligt sluta.
De här senaste två veckorna har jag nog gjort av med tre månadslöner... hejja.
Det kommer en tråkig överaskning till, när du är tillbaks I Sverige – att allt är svindyrt I jämförelse med Japan. Jag är också van att köpa det jag vill i Tokyo, men här (ok, I Stockholm) förvinner bara pengar…och ändå äter man hemma för det mesta och tror att man har koll på billiga ställen…Ett exempel: drinkar på Drottninggatan är dyrare är på Park Hyatt, där du har i alla fall the view. Kanske är det annorlunda i Gbg.
Var också i Tokyo för 2 år sedan och skillnaden inte kändes så drastisk då.
Kul att du stannar året ut!
Skicka en kommentar