Shimokita

Jag möter min vän Kanako i avlsappnat trendiga Shimokitazawa, eller Shimokita, som det också kallas. Det är lustigt hur man kan ta tåget en kvart från Shibuya och mötas av ett helt annat mode. Man får ju lite fashionpanic när man är i Shibuya. Det är utpräglat magra tjejer med superkorta kjolar/kostymshorts och fluffigt hår som går omkring och ser ut som om de är too cool for school.

I Shimokita däremot är det mer normalviktiga människor som går omkring i lager-på-lager kläder. Där tycker jag mer att man faktiskt hittar fashion som är too cool for this world, buret på ett avslapnat sätt. Till exempel ser jag en kille med leopardmönstrade finskor och världens kanske coolaste jacka. Jag ska inte ens försöka beskriva den. Jag känner mig klart mer hemma i stadsdelar som Shimokita där alla ser ut som coola lumphögar.

Jag har bråttom när jag går hemifrån och eftersom det är strålande klart vårväder skiter jag i jackan. Inte ens japanerna har gått hemifrån utan jacka, och efter några timmar i Shimokita börjar det blåsa. Så jag gör som vemsomhelst annars skulle gjort: jag köper en kappa. Och för att skruva till det ännu mer köper jag en dyr klänning för mina sista yen. Den är så vacker att jag inte kan motstå den. Jag äger inte tillräckligt många vackra plagg. Jag kan meddela att vårmodet här gör gällande att det är trekvartsärmar på kappor som är the shit.